Den katastrofala utvecklingen för Östersjötorsken fortsätter utan synliga tecken på att myndigheter eller politiker agerar. Kurvorna har pekat nedåt i 20 år, men krisen har blivit extra tydlig de senaste åren, vilket bekräftades när Vetenskapsradion intervjuade Joakim Hjelm, en av Sveriges forskare i ICES, Internationella Havsforskningsrådet.
Östersjötorsken är ”för liten för att vi på sikt ska veta att den kan finnas kvar” sa Joakim Hjelm och fortsatte ”med stor sannolikhet är den under minsta nivån”.
Det finns biologiska referenspunkter som anger när fortsatt fiske är skadligt. Idag handlar det inte längre om hur mycket man kan fiska, utan om vad som kan göras för att rädda torskbeståndet över huvud taget. Det är den nivån Joakim Hjelm menar att Östersjöns torskbestånd nu sjunkit till.
Enligt Joakim Hjelm har den vetenskapliga rådgivningen om östersjötorsken under fem år endast kunnat tolka en liten del av tillgänglig data för att kunna bedöma beståndet. Men nu har man tillgång till ny data som gör att man kommer kunna lämna en rekommendation om 2020 års torskkvot senare i vår.
Provfiske under 2018 hittade i princip inga fiskar äldre än 6 år, trots att torsken kan bli upp till 15 år. Torskarna har också slutat växa. Normalt ska en torsk växa flera decimeter under en två-årsperiod. Nu såg forskarna att individerna bara växt några centimeter. Låg tillväxt gör beståndet improduktivt och mer känsligt för överfiske.
Underhandsbeskeden från ICES och Joakim Hjelm ställer nu frågan om åtgärder för östersjötorsken på sin spets. Det finns helt enkelt inte längre något fiskbart bestånd av torsk i Östersjön. Om vi vill bevara och få tillbaka ett livskraftigt bestånd, kommer det krävas helt andra åtgärder och beslut än tidigare år.
Beskeden från ICES har också startat en diskussion om vad som är orsaken till katastrofen för östersjötorsken och vilka åtgärder som bör vidtas. Vår analys är ganska enkel: Torsken har överfiskats i många år med en fiskemetod (bottentrålning) som tar bort alla stora individer. Idag återstår endast små och långsamväxande torskar, som är mindre motståndskraftiga för utmaningar och svängningar i livsmiljön, må det vara syrehalt, vattentemperatur, parasiter eller andra predatorer. Vi kan inte påverka väder eller på kort sikt klimatförändringar. Fisket är det enda vi kan göra något åt idag.
Samtidigt är torsk en tuff fiskart som anpassat sig till Östersjöns speciella förhållanden. Förändras livsmiljön på grund av klimatförändringar är torsken en art som skulle ha goda möjligheter att klara sig. Dess roll som främsta rovfisk blir därför ännu viktigare för Östersjöns ekosystem.
Om Kommissionen och ministerrådet ska fatta extraordinära beslut i höst, måste de politiska signalerna till de tjänstemän som förbereder besluten vara tydliga. Som vi skrev i Fiskebrief 11 behövs politiskt engagemang redan nu.
Det behövs en långsiktig plan för hur torskbeståndet ska kunna återhämta sig. Stopp för torskfisket i Östersjön är självklart, men politikerna måste ge uppdrag till experter och forskare att snabbt få en åtgärdsplan på plats.
Det är uppenbart att det inte längre går att rädda östersjötorsken inom ramen för befintlig fiskeförvaltning. Politiker, myndigheter och experter måste förbereda sig på drastiska åtgärder och beslut.
Många läsare av Fiskebrief frågar vad de kan göra för att hjälpa till, här är några tips:
- Kontakta politiker från din ort och berätta om östersjötorskens situation och att de måste få sina partier att vara aktiva.
- Om några månader är det EU-val. Fråga kandidaterna vad de tänker göra. Vi kommer att bjuda in alla partier att redovisa sin politik på www.räddaöstersjötorsken.se.
- Skriv eller maila till ledamöterna i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.
- Kontakta andra miljöorganisationer, fiskeföreningar, lokala hembygds- och miljöföreningar.