Till 2020 skulle EU:s nya fiskepolitik se till att fisket bedrivs på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Tyvärr pekar allt på att så inte blir fallet och allt för ofta har vi fått ta strid i Europaparlamentet för att inte förlänga tidsfristen eller urholka ambitionerna i denna fiskepolitik. Ofta har diskussionerna kretsat kring Atlantkusten och Medelhavet men tyvärr är bristande ambitioner kännetecknet för torsken i Östersjön. Jag och Centerpartiet vill att EU ska vara ett gott exempel för hållbarhet i världen. Detta gäller inte minst fisket och vi politiska krafter från Sverige måste göra mer för att Östersjön och dess fiskbestånd ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.
I höstas var det samma visa igen när EU:S fiskeministrar samlades för att förhandla nya fiskekvoter för Östersjön. Vetenskapliga råd lyssnas på med ett halvt öra och varningssignalerna om statusen för torsken i Östersjön verkade inte lyckas nå in till förhandlingsrummet i Luxembourg. Resultatet blev att vissa kvoter höjdes jämfört med föregående år, något som både miljöorganisationer och fiskeorganisationer kritiserar.
Ska vi ha en välmående miljö och ekosystem i Östersjön är det otroligt viktigt att vi har kvar livskraftiga fiskbestånd. För fiskeindustrin är det minst lika viktigt för försvinner fiskarna så försvinner deras näring.
För ska det inte bara bli en upprepning av samma nattmangling som förra året i Luxembourg så måste vi politiker på alla nivåer ta ett omtag i frågan. Sverige måste agera tidigare i de förberedande förhandlingarna om fiskekvoterna som föregår ministermötet till hösten. Vi måste titta på lösningar där vissa fiskeredskap kan begränsas framförallt för det storskaliga fisket. Kan man få till en differentiering där man kan säkra det småskaliga kustnära fisket som ofta använder mer skonsamma redskap och metoder och rikta in kvotbegränsningar på framförallt det storskaliga så kommer vi kunna ta viktiga steg framåt. Men det handlar också om att se till att de regler som faktiskt finns på plats också efterlevs, däribland att det beslutade utkasteförbudet verkligen implementeras och efterlevs.
Viktigast är dock att vi politiker bidrar till att kvoterna kommer så nära de vetenskapliga rekommendationerna det bara går. Sverige kan inte låta det vara upp till sista stund för att säkerställa detta utan måste bedriva ett aktivt påverkansarbete på andra länder redan från nu i slutet av våren, då rekommendationerna kommer.
Sverige har tidigare legat i framkant när det gäller en hållbar fiskepolitik på EU-nivå och inte minst alliansregeringen var starkt bidragande till att reformen kom på plats. Tyvärr har det engagemanget dalat och förra hösten var den dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) nöjd med nattens förhandlingar och hur kvoterna sattes. Vi måste få till en förändring och det är ett arbete alla vi politiker måste göra. Annars riskerar torsken försvinna från Östersjön.
Fredrick Federley (C)
