All Posts By

admin

Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet

By | Nyheter

Forskning visar att torsken i Östersjön har en central roll i havets ekosystem. Som toppredator spelar torsken en stor roll för växt- och djurlivet. Det innebär att en rubbning av torskbeståndet får konsekvenser i hela Östersjön.

Torsken fyller olika funktioner i ekosystemet vid olika åldrar och storlek. Som yngel livnär sig torsken på små djurplankton, det är inte förrän senare i livet som torsken livnär sig på andra fiskar. På så sätt reglerar torskar i olika storlekar beståndet av andra arter. På senare år har torsken blivit mindre på såväl längden som bredden. Torsken leker idag vid en snittstorlek på 20 cm jämfört med 40 cm för bara tjugo år sedan. En orsak till att torsken har minskat drastiskt i storlek är ett alltför hårt fisketryck. Trålfisket har under årtionden tagit upp alla torskar större än ca 35 cm vilket resulterat i att torskbeståndet i Östersjön idag utgörs av små och klena torskar, istället för livskraftiga fiskar i olika storlekar. Det innebär att beståndet inte längre kan fylla samma funktion i ekosystemet och balansen i Östersjön är hotad.

Östersjöns ekosystem i obalans

Gynnsamma förhållanden för reproduktion under 70-talet ledde till att torskbeståndet i Östersjön var rekordstort. Under den här tiden var torsken vanlig på många platser i Östersjön. Under mitten av 80-talet minskade torskbeståndet kraftigt för att sedan kollapsa helt. Kollapsen berodde på ett högt fisketryck i kombination med svåra förhållanden för reproduktion. I samband med att beståndet reducerades, och att dess lekområden minskade från tre till ett, minskade också torskens utbredning i Östersjön. Det faktum att torsken försvann från vissa områden gjorde att forskare kunde undersöka effekterna av torskens tillbakagång på övriga arter i ekosystemet. På de platser där torsken försvann kunde man notera en dramatisk ökning av torskens huvudföda – skarpsill. Skarpsillsbeståndets varierande storlek över tid kunde tydligt korreleras med torskbeståndets storlek. Likt en dominoeffekt får det även konsekvenser för andra arter och organismer i havet. Skarpsillen i sin tur äter primärt djurplankton, som minskade när skarpsillsbeståndet ökade. Det verkar också som att mängden växtplankton ökade när djurplankton minskade, vilket kan förstärka effekten av övergödning.

Det här visar på att det finns beroenden mellan olika arter i havet. Utfiskning av en nyckelart som torsken får inte bara konsekvenser lokalt för den enskilda arten, utan i hela näringskedjan. De faktorer som påverkar torskens utbredning och beståndets storlek är i huvudsak hur stort fisketrycket är samt salt- och syrenivåerna i Östersjön. Av dessa två faktorer är fisket det som vi människor styr direkt över.

Torskens viktiga roll i ekosystemet belyser vikten av en förvaltning som ser till ekosystemet i sin helhet. 2015 antog EU en flerårig plan för att förvalta torsk, skarpsill och sill/strömming i Östersjön. Tanken med planen är att ta hänsyn till hur arterna påverkar varandra och att förvalta bestånden därefter. Det har ännu inte införts några åtgärder inom ramen för den fleråriga planen för att komma till rätta med det krisande torskbeståndet. Med tanke på torskbeståndets roll för balansen i hela Östersjön är det hög tid att något görs. Ett förbud mot bottentrålning vore ett första steg för att låta torskbeståndet återhämta sig.


Utskriftsversion

Fiskebrief nr 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art

By | Nyheter

Östersjöns miljö definieras bland annat av att det består av färre arter i förhållande till andra havsområden. Artfattigdomen gör Östersjön känslig gentemot förändringar då viktiga ekosystemfunktioner bibehålls av ett begränsat antal arter. Haven var tidigare skyddade av dess storlek, men idag genomgår våra hav stora förändringar som påverkar de flesta marina organismer. Idag påverkar människan miljön och ekosystemen på alla nivåer.

Östersjötorsken delas in i två olika bestånd: det västra beståndet och det östra beståndet. Det östra beståndet är betydligt större än det västra och är även spritt över ett större geografiskt område.

Torsken finns längs hela Sveriges kust. Idag vet man att det rör sig om tre genetiskt unika bestånd: 1. östra Östersjön, 2. västra Östersjön inklusive Öresund, Kattegatt och östra Skagerrak, samt 3. Nordsjön inklusive västra Skagerrak. Det har under lång tid skett en evolutionär anpassning hos alla torskbestånd, svarande mot de unika förhållanden som råder i respektive havsområde.

Torsken i östra beståndet i Östersjön är anpassad för en lägre salthalt: äggen är större och flyter högre upp i vattenmassan. Östersjötorskens blodgrupp möjliggör även att de kan vistas i miljöer med låg syrehalt och temperatur. Östra beståndet leker huvudsakligen i Bornholmsbassängen varifrån yngel sprids in i Östersjön. Leken sker på sommaren till skillnad från alla övriga torskbestånd som leker på vintern och våren.

Dessa skillnader gör att torsken i östra Östersjön har blivit en helt genetiskt unik art, med obefintligt utbyte av gener med andra torskbestånd. Om torsken går förlorad i Östersjön kommer dess plats inte kunna fyllas naturligt av torsk från ett annat område och eventuella försök att återersätta den kommer att misslyckas.

Fiskar vi ner östersjötorsken till så låga nivåer så att den inte kan fortsätta att reproducera sig riskerar vi att förlora den för alltid. Det i sin tur skulle få stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem i sin helhet där balansen är beroende av ett fåtal arter. Risken för detta ökar när torsken idag leker på endast en plats i Östersjön och dess förökning försvåras ytterligare av oregelbundna inflöden av saltvatten till havet. Det betyder att det förekommer en ökad risk för lokal utrotning av östersjötorsken om fiskeförvaltningen inte ser till att det finns en tillräckligt stor population av torsk, och att tidigare lekområden kan återetableras.

Idag är den vetenskapliga rådgivningen osäker för torsken i östra Östersjön. Torsken är smal och liten och fångstnivåerna är nere på historiskt låga nivåer. Ändå tillåts ett fortsatt trålfiske efter torsk i Östersjön och trålarna fortsätter trots förbud att kasta stora mängder av död fisk överbord som inte uppfyller rätt storlek.


Vill du läsa mer om torskens genetik?
Informationen är bland annat hämtad från dessa två vetenskapliga artiklar:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4494048/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21446396


Utskriftsversion

Fråga Karolina Skog vad hon gjorde för östersjötorsken!

By | Debatt

I veckan samlas Östersjöländernas miljöministrar i Bryssel för att bedöma hur planen för Östersjöns miljö uppfylls (Helcom Baltc Sea Action Plan). Med på mötet är också EUs kommissionär för miljö och hav.

En sak som borde ge Östersjöns miljöministrar huvudvärk är fiskepolitiken. För det första är det i många av länderna andra ministrar och departement som råder över fisket. Det är en av anledningarna varför det är så tyst i fiskefrågorna i Sverige. Miljöpartiets ministrar måste lämna scenen till socialdemokraternas landsbygdsminister Sven Erik Bucht. För det andra bakbinds ministrarna av EUs gemensamma fiskepolitik som uttryckligen säger att fiskenäringens ekonomiska och sociala intressen ska väga lika tungt som miljöintresset.

Det är därför miljöministrarna inte verkar göra något åt en av Östersjöns tydligaste miljöfrågor, torskens krisande situation. Som den viktigaste rovfisken i Östersjön har den stor betydelse för hela den ekologiska balansen, bland annat motverkar den övergödningens effekter. Östersjötorsken är dessutom en unik art, som inte kan ersättas av torskar från Västerhavet.

Helcom har en ”röd lista” för hotade arter, där finns torsken upptagen som ”utsatt/vulnerable”. Det borde leda till att man i detta forum pratar konkreta åtgärder för östersjötorsken.

Trots att Sverige prioriterar havsfrågor, bland annat genom att stå som värd för FNs Havskonferens, verkar det vara svårt att göra något åt en konkret och allvarlig fråga i våra egna vatten.

Det verkar svårt att garantera efterlevnaden av redan införd lagstiftning. Landningsskyldigheten infördes 2015 för att stoppa utkast av miljontals fiskar varje år. Ändå rapporterades hur danskt fiske slänger tillbaka tio procent av fångsten. Varför har inte kontroller och sanktioner införts tre år efter beslutet?

Miljöministrarnas livlina är marina skyddade områden. De förs hela tiden fram som ett exempel på handlingskraft från politikens sida. Det är lovvärda initiativ, men betyder mycket lite eller inget för att motverka krisen för östersjötorsken..

Helcom och dess åtgärdsplan för Östersjön (BSAP) bidrar säkert till en del miljöförbättrande åtgärder, men oförmågan att inkludera rejäla åtgärder för att skydda östersjötorsken gör dess arbete ofullständigt.

Miljöministrarnas möte med EUs kommissionär borde vara en möjlighet att föra fram ett tydligt budskap om bristerna i den gemensamma fiskepolitiken och hur det drabbar Östersjön. Nu reduceras mötet endast till nya utredningar och projekt som ska redovisas i framtiden.

När miljöminister Karolina Skog kommer tillbaka från Bryssel tycker vi att journalister, allmänhet och inte minst miljöpartiets väljare ska fråga henne: Vad gjorde du för att rädda östersjötorsken?

/RäddaÖstersjön.nu

Fiskebrief nr 2: Utkast fortsätter trots förbud

By | Nyheter

Den senaste tidens fiskedebatt har handlat om det resursslöseri som fortfarande pågår i Östersjön. Varje år slängs miljontals torskar överbord i Östersjön, trots att det sedan 2015 är förbjudet.

Fisk kastas i regel överbord för att den är för liten för att säljas eller för att den saknar ekonomiskt värde. Förbudet kallas landningsskyldigheten och infördes i Östersjön redan 2015. Beslutet hade en stor folklig och politisk opinion bakom sig och Sveriges vice statsminister, Isabella Lövin (MP), drev frågan hårt under sina år som EU-parlamentariker.

I slutet av februari uppmärksammade danska https://www.dr.dk/nyheder/penge/forskere-fiskere-smider-ulovligt-1300-ton-torsk-ud och svenska https://www.dn.se/ekonomi/danska-fiskare-kastar-tonvis-med-fisk-i-havet/ medier en undersökning från DTU som visade att danska fiskare i Östersjön slängde ut tio procent av all torsk som fångats under 2016. Vidare uppmärksammade BalticSea2020 att bottentrålare står för 97 % av utkasten av torsk i Östersjön: https://www.hd.se/2018-02-19/ostersjotorsken-ar-en-forlorad-ekonomisk-resurs-ingen-kan-tjana-pengar-pa-den-lat-den-inte-ocksa-ga-forlorad-som-art

Danmarks Tekniska universitets undersökning visar att danska fartyg kastade ut ca 1300 ton torsk under 2016. Det kan jämföras med hela den svenska kvoten för det västra beståndet för 2017 som låg på 870 ton.

Ordföranden för den danska fiskeriföreningen säger själv att alla fiskare inte följer reglerna. Han menar på att det tar tid att anpassa fisket efter ett nytt regelverk och att detta inte bidrar till något överfiske. Det håller dock inte de danska socialdemokraternas fiskeripolitiska talesperson med om som menar på att det är fullständigt ohållbart att utkasten fortfarande pågår i så stor omfattning.

Samtidigt som små torskar fortsätter att kastas överbord ligger fångsterna av östersjötorsk på historiskt låga nivåer. I direkt kontrast mot vad som var tanken med landningsskyldigheten kastas fortfarande miljontals torskar överbord årligen. I princip allt utkast sker från trålfisket i östra Östersjön. Kontroll av utkast görs bäst till havs, trots detta har kontrollerna till havs inte ökat och ingen medlemsstat har infört kameraövervakning på fartygen.

Kontroll av utkast och datainsamling till forskningen i Östersjön försvåras ytterligare av att fiskare inte tillåter forskare att komma ombord på fartygen. Den problematiken har förvärrats bland svenska fartyg sedan landningsskyldighetens införande.

Eftersom de flesta fiskar dör när de kastas överbord innebär utkasten ett stort resursslöseri. Vidare innebär ett misslyckat införande av landningsskyldigheten att det dagligen pågår olagliga utkast av torsk i Östersjön och att fiskenäringen fortsätter att öppet bryta mot lagstiftningen. Detta hotar inte bara torskbestånden utan även balansen i Östersjöns ekosystem.


Utskriftsversion

Fiskebrief nr 1: Hur stor är fiskenäringen?

By | Nyheter

Vi har ett torskbestånd i Östersjön som är på väg mot kollaps, men förslag om drastiska åtgärder avfärdas för att skydda fiskenäringen. Det kan därför vara på sin plats att studera hur stor fiskenäringen är.
Nedanstående tabell visar antalet anställda och förädlingsvärde i de marina näringarna.

Antal anställda (heltidsekv.) Förädlings­värde (mkr)
Totalt Väster­havet Öster­sjön Totalt Väster­havet Öster­sjön
Yrkesfiske 399 76% 24% 660 81% 19%
Marin Turism 41 294 25% 75% 19 751 24% 76%
Sjöfart 9 410 49% 51% 5 403 70% 30%
Hamnar och stödverksamhet 7 497 54% 46% 7 447 55% 45%
Vattenbruk 51 63% 38% 60 69% 31%
Fiskberedning/handel 3 747 62% 38% 2 375 69% 31%
Fartygs & båttillverkning 6 571 43% 57% 5 298 43% 57%
Fartyg-/båthandel & leasing 1 583 57% 43% 1 717 49% 51%
Tekniska konsulter,
forskning & utbildning
912 89% 11% 762 98% 2%
Vattenbyggnad & muddring 939 53% 47% 585 52% 48%

Källa: SCB Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:32.
Enligt uppgift från HaV omfattar siffran ”399 heltidarbetande fiskare” endast anställda i aktiebolag och andra bolagsformer, siffran inkluderar inte enskilda näringsidkare. Räknar vi med dessa finns det ca 800 aktiva yrkesfiskare idag.

De vill slå vakt om fiskenäringen

Många fiskbestånd är hotade och föremål för debatt. I Östersjön har torsken en särställning som den största rovfisken och spelar en viktig roll för balansen och miljön. När torskbeståndet i Östersjön är på väg att kollapsa, borde det föranleda drastiska beslut för att skydda torsken.

En orsak till att besluten uteblir är att det i både svensk och europeisk debatt om fiskbestånd framhålls behovet av att skydda fiskenäringen. EUs gemensamma fiskepolitik, GFP, som reglerar det mesta av kommersiellt fiske i Östersjön:

”EU:s fiskeripolitik ska se till att fiske och vattenbruk är hållbara näringar – miljömässigt, ekonomiskt och socialt. De ska också vara en källa till nyttig mat för människorna i EU. Målet är att verka för en dynamisk fiskerinäring och se till att samhällen där fiskenäringen är viktig har en skälig levnadsstandard.” (https://ec.europa.eu/fisheries/cfp_sv)

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har vid upprepade tillfällen uttalat vikten av att skydda fiskenäringen, t ex i en kommentar till fiskekvoterna för Östersjön 2018: ”Vad gäller utfallet för både torsk och lax är jag nöjd med resultatet som jag anser är i linje med vår målsättning. Det gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel” (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/ostersjons-fiskekvoter-for-2018-beslutade/)

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har uppdraget att fastställa kriterier för god havsmiljö som ett led i genomförandet av Havsmiljöförordningen. I princip samtliga kriterier är baserade på biologiska bedömningar, utom det kommersiella fisket där god havsmiljö också ska ta hänsyn till ekonomiska och sociala kriterier i enlighet med den gemensamma fiskepolitiken. (HaV rapport 2017:32)

Det svenska torskfisket i Östersjön bedrivs av bottentrålare från hela Sverige. Totalt har 40 båtar licens, men sannolikt är det färre än hälften som fiskar i någon större omfattning.

Fiskenäringen är alltså mycket begränsad till både sysselsättning och ekonomiskt värde. Den stöds av stora subventioner som i sin tur kräver en omfattande byråkrati. Sverige har EUs högsta förvaltningskostnader för fiske. På svenska myndigheter arbetar minst 100 personer med fiskeförvaltning.

Politikens stora fokus på fiskenäringen, omfattande förvaltningskostnader och direkta subventioner ska alltså ställas mot miljökonsekvenserna av ett torskbestånd i Östersjön på väg mot kollaps.

Det ska också ställas mot andra sätt att utnyttja de marina resurserna. SCB uppskattar att ca 1.4 miljoner svenskar årligen ägnar sig åt fritidsfiske. Som tabellen ovan visar sysselsätter den marina turismen i Östersjön ca 30.000 heltidstjänster och skapar ett förädlingsvärde på ca 15 miljarder kronor.


Utskriftsversion

Trålförbud för att ge östersjötorsken en chans

By | Nyheter

I en nyligen publicerad åsiktsförklaring presenterar stiftelsen BalticSea2020 ett åtgärdsprogram för att rädda torsken i Östersjön.

För att rädda torsken anser BalticSea2020 att:

  • Bottentrålning ska förbjudas i Östersjön
  • Fisket ska ändra fokus från utsjön till kustnära områden
  • Ekologiskt hållbara metoder ska utgöra grunden för fisket
  • Fiskevård ska bedrivas i Östersjön

Läs hela åsiktsförklaringen i pdf-format här.

WWF: “Regeringen måste rädda torsken”

By | Nyheter

WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén skriver idag på SVT Opinion om östersjötorskens allvarliga situation. Han påpekar att samtidigt som den svenska regeringen står värd för den internationella havskonferensen i New York så har man hittills misslyckats att göra något åt torskens situation i Östersjön.

”Östersjöns miljö är under hård press av övergödning och farliga ämnen och det är ett hav långt ifrån balans. En utmärkt indikator på denna obalans är östersjötorsken och den mår dåligt, sämre än någonsin. Detta beror på en kombination av för många års ohållbart fiske samt den kritiska miljösituationen i Östersjön. Det talas om att östersjötorsken redan i dag är en ekonomiskt förlorad resurs. Om inget radikalt beslut tas av regeringarna runt Östersjön kommer torsken även att förloras biologiskt.”

Läs mer.

 

 

Forskare på Baltic Eye kommenterar ICES rekommendationer

By | Nyheter

Forskarna Gustaf Almqvist och Henrik Svedäng på Baltic Eye, en del av Östersjöcentrum på Stockholms Universitet, kommenterar idag Internationella Havsforskningsrådet (ICES) senaste rekommendationer kring fiskekvoterna för östersjötorsk. De belyser att beslutsfattare i flera år har satt kvoter som överstiger ICES rekommendationer och att flera års överfiske nu gör att ICES rekommenderar kraftiga sänkningar i både östra och västra beståndet.

”Att fortsätta fiska på bestånd som befinner sig under alla biologiska gränsvärden är oansvarigt”

Läs mer.

 

ICES sänker kvoterna för torsk i Östersjön

By | Nyheter

Det internationella Havsforskningsrådet (ICES) ger varje år rekommendationer till EU-kommissionen och fiskeministrarna för hur mycket torsk i Östersjön som bör fiskas. Inför 2018 föreslår ICES att kvoterna sänks med en tredjedel i det östra beståndet och mer än hälften i det västra.

I ett pressmeddelande skriver BalticSea2020:

”Tre år i rad har EU:s fiskeministrar bortsett från rekommendationerna och beviljat kvoter som inneburit överfiske. Nu är torskbeståndet i sådan kris att politikerna måste ta ansvar, både för kvoterna 2018 och för att långsiktigt rädda beståndet av torsk.”

Läs mer.