All Posts By

Ida

Gustav Hemming i SvD: Förbjud jättetrålare i Stockholms skärgård

By | Nyheter

”Vårens rapporter i media om industrifisket i Stockholms skärgård gör en upprörd och arg men tyvärr inte särskilt förvånad.” Det skriver Gustav Hemming (c), tillväxt- och skärgårdsregionråd Region Stockholm, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattartikeln är en reaktion på de artiklar som tidningen Mitti har skrivit om industrifisket i Stockholms skärgård där trålfiskare fångar 370 gånger mer strömming än alla yrkesfiskare i skärgården tillsammans. I sin artikel lyfter Gustav Hemming fram viktiga aspekter för att bevara naturlivet i våra hav, men också för att uppnå ett hållbart och kustnära fiske. Hemming menar att det är viktigt att alla länder längs kusten samarbetar, men samtidigt påpekar han att Sverige också har möjligheter att fatta egna beslut kring kustnära fiskevatten eller ta initiativ som kan leda till positiva förändringar för både fisken och fisket.

”Ibland är det lätt att glömma bort att svenska trålare och trålare från våra grannländer skapar förödelse i våra närmiljöer. Det kan inte vara rimligt att skärgårdsströmmingen säljs till danska fiskmjölsfabriker och blir foder, samtidigt som det foder vårt naturliv i skärgården behöver försvinner. Detta måste förändras, och det snabbt.”, skriver Gustav Hemming.

Han berättar också att regionpolitiker från flera av Sveriges regioner sedan förra hösten börjat samla sig kring en gemensam linje för att tillsammans ta kampen för ett hållbart och lokalt förankrat yrkesfiske. Nu menar han att det är dags för regeringen att också agera. ”Jag vill uppmana den svenska regeringen att på allvar tar upp bollen och se vansinnet i att fiskmjöl prioriteras framför ekologisk hållbarhet, människoföda och jobb och företagande i skärgårds- och kustsamhällen.” skriver Gustav Hemming.

Läs artikeln i sin helhet här

Rädda östersjötorsken

BalticSea2020 har sedan flera år arbetat för ett hållbart torskfiske och startade 2017 projektet Rädda östersjötorsken i syfte att stärka torskbeståndet, bland annat genom att tills vidare föreslå stopp för trålfiske efter torsk. Det trålfiske som nu sker i anslutning till Stockholms skärgård, skadar ekosystemet i Östersjön, och går tvärt emot det levande kustfiske och kustsamhällen vi vill uppnå.

Fiskebrief nr 23 – Prioritera det småskaliga fisket

By | Fiskebrief

I slutet av april beskrev tidningen Mitti supertrålaren Clipperton från västkusten, som i vattnen utanför Stockholms län ensam fiskar 175 gånger mer strömming än alla länets fiskare tillsammans. “Det här får katastrofala följder för hela skärgården säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent.”

Supertrålarens ägare hävdar att hans fiske är hållbart och att de håller sig inom tilldelade kvoter. Detta storskaliga fiske är ett resultat av EUs fiskepolitik och den svenska tillämpningen av reglerna. Storskaligt överfiske ligger bakom krisen för östersjötorsken, därför borde myndigheterna reagera omedelbart när länsfiskekonsulenten larmar om hot mot fiskbestånd och påverkan på Östersjöns ekologi.

10 år med ITQ – säljbara fiskerätter

För drygt tio år sedan infördes säljbara fiskerätter, sk ITQ i den svenska pelagiska fisket (utsjöfiske efter sill, skarpsill och strömming). Genom åren har några få kapitalstarka företag kunnat tillskansa sig all tillgänglig kvot. Sett ur ett konsolideringsperspektiv har systemet varit framgångsrikt, men det finns också en baksida. I Danmark infördes ITQer för de danska torskfiskarna när fångsterna fortfarande var goda, strax därefter började bestånden kollapsa och med det fiskets ekonomi. det hela slutade med att de danska bankerna blev kvotägare, knappast vad fiskemyndigheter och bankerna själva hade hoppats på.

För vems skull ska vi fiska?

Paradoxalt pågår just nu ett arbete inom Havs- och Vattenmyndigheten för att införa ITQ på andra typer av svenska fisken, däribland på det redan utsatta torskfisket i Östersjön. Att på detta sätt gynna storskaligt fisket vore förödande. Det är förödande för havets miljö, det är förödande för de småskaliga och hållbara kustnära fiskarna och det är förödande för våra kustsamhällen.

Det är inte meningsfullt att diskutera individuella kvoter för torskfisket i Östersjön, eftersom torskbeståndet befinner sig i kris och det kommer att ta mycket lång tid innan det återhämtar sig. Skulle ITQ systemet ändå utökas i Östersjön, måste det vara tidsbestämt och innehålla regler om regelbunden och grundlig utvärdering.

De som försvarar industrifiske i Östersjön, där fångsten blir fiskmjöl, säger att det inte finns någon efterfrågan på sill och strömming för konsumtion. Med tanke på den skada industrifisket gör på fiskebestånden och det kustnära fisket, måste ansvariga ställa sig frågan – för vems skull ska vi fiska? Havets miljö och fiskbeståndens biologiska status måste gå före intäkter för ett fåtal västkustfiskare.

Initiativ för det småskaliga fisket

Fiskebrief 22 beskrev vi flera initiativ för det småskaliga fisket. Region Stockholms skärgårdsregionråd är initiativtagare till ett nätverk av regioner längs kusten till förmån för det småskaliga, lokalt förankrade fisket. Det politiska trycket för en omställning av fiskepolitiken kommer att öka.

vår studie av fisket i Öresund visade vi hur lokalt småskaligt yrkesfiske och turistfiske ger betydligt större intäkter till både fiskare och kustsamhällen. I Blekinge startade några småskaliga fiskare Fiskonline där kunder kan boka och köpa av deras fångst redan innan båten kommit i land. Det är sådana innovationer Östersjöns yrkesfiske behöver, inte byråkratiska abrovinker för att fortsätta gynna det storskaliga industrifisket.

Flera intressanta förslag har förts fram för att skydda och prioritera det småskaliga och kustnära fisket:

  • Flytta ut trålgränsen och på sikt avskaffa storskaligt fiske där det konkurrerar med småskaligt fiskare eller t ex torskens föda.
  • Prioritera det småskaliga fisket också vid minskande kvoter och vid eventuellt införande av ITQ.
  • Förenkla och anpassa regler och administration för de fiskare som bedriver fiske småskaligt eller som bisyssla.
  • Vissa fiskbestånd bör förvaltas regionalt.
  • Fångsterna ska vara avsedda som mat för människor.

Det kommer att ta många år av fiskestopp innan torsken förhoppningsvis kan återhämta sig. Ska det lyckas får inte industrifisket efter sill och skarpsill ta torskens föda. Det krävs att yrkesfisket förändras drastiskt och det måste ske nu: Östersjöns miljö och ekologi måste vara utgångspunkten för hur resurser i havet nyttjas, inte yrkesfiskets intäkter. Yrkesfisket är kraftigt subventionerat och kan aldrig få någon samhällsekonomisk betydelse. Men ett småskaligt, lokalt förankrat fiske kan det, åtminstone på regional nivå då det skapar arbete, ger tillgång till lokalt fångade livsmedel och bidrar till en levande landsbygd.

Utskriftsvänlig version

Industritrålare ger katastrofala följder för havet

By | Nyheter

Industritrålare utanför Stockholms skärgård fiskar så mycket strömming att det hotar ekosystemet. Det skriver tidningen Mitt i, som i en intervju med länsfiskekonsulent Henrik C Andersson på Länsstyrelsen i Stockholm, har uppmärksammat den påverkan trålare orsakar i skärgården.

Den senaste månaden har ett intensivt storskaligt industrifiske efter strömming pågått i anslutning till skärgården i Stockholm. Enligt statistik från Havs- och Vattenmyndigheten har trålarna tagit upp 370 gånger mer av fisken än Stockholms yrkesfiskare tillsammans. Strömmingen har en viktig och central roll i ekosystemet då den till exempel fungerar som föda för stora fiskar som bland annat torsk, gädda och lax. Just nu är den också extra utsatt, då den samlar sig i stora stim för att gå in i skärgården för att leka och föröka sig.

Men trots den skada trålfisket ger, är det lagligt enligt svensk fiskeriförvaltning, då det sker utanför trålgränsen. Som tidningen Mitt i skriver, går den internationella trålgränsen fyra sjömil utanför Östersjöns kust, tvärs genom det nya marinreservatet vid Svenska högarna, i ytterskärgården. Eftersom reservatet ligger utanför trålgränsen kan trålarna fiska ostört.

– Det här får katastrofala följder för hela skärgården, säger Henrik C Andersson till Mitt i, och varnar samtidigt för det direkta hot industritrålarna utgör, inte bara mot strömmingen, utan mot hela ekosystemet i Stockholms skärgård.

Läs artikeln i sin helhet här.

Källa: Mitt i, 28 april 2020.

Rädda östersjötorsken

BalticSea2020 har sedan flera år arbetat för ett hållbart torskfiske och startade 2017 projektet Rädda östersjötorsken i syfte att stärka torskbeståndet, bland annat genom att tills vidare föreslå stopp för trålfiske efter torsk. Det trålfiske som nu sker i anslutning till Stockholms skärgård, saboterar ekosystemet i Östersjön, och går tvärt emot det levande kustfiske och kustsamhällen vi vill uppnå.

Stoppa den storskaliga trålningen i Östersjön

By | Debatt, Nyheter

Julen 2016 skrevs en uppmärksammad artikel om torskens utsatta situation i Östersjön. Frågan då var om det var möjligt att rädda denna unika fiskart. Nu, tre år senare, är situationen så kritisk att det i princip är förbjudet att fiska torsk i Östersjön.

Ska vi i framtiden kunna äta lokalt fångad fisk måste vi ändra hela vårt synsätt på hur havets resurser ska förvaltas och fiskas. Historien får inte bli framtiden. Det skriver Björn Carlson, Ragnar Elmgren, Per Larsson och Conrad Stralka, för BalticSea2020, i Dagens Industri.
Läs artikeln i sin helhet här