All Posts By

isabella

Beslut om kvoter för nästa års fiske i Östersjön

By | Nyheter

I natt tog ministerrådet beslut om nästa års fiskekvoter i Östersjön. För torsken har viktiga steg tagits då allt riktat fiske efter torsk förbjuds i östra Östersjön och endast en mindre bifångstkvot tillåts vars syfte är att hjälpa det småskaliga fisket att överleva den svåra beståndssituationen. Sammantaget är beslutet en framgång för Kommissionen, den svenska linjen och det finska ordförandeskapet.

Men, det är bara ett första steg på en lång resa. Överenskommelsen gäller bara för år 2020 och innehåller inga initiativ som långsiktigt bidrar till att vända situationen i Östersjön. Det är åtgärder som måste upp på politikernas och tjänstemännens agenda om vi ska återfå ett hållbart och lönsamt fiske som levererar högkvalitativa produkter till mänsklig konsumtion.

Läs överenskommelsen i sin helhet här.

Östersjötorsken måste räddas – Finland har en central roll

By | Debatt, Nyheter

Torsken spelar en viktig roll för ekologin i Östersjön, eftersom den är en toppredator. Utan ett livskraftigt torskbestånd tar andra arter över och näringsvävarna förändras. Det påverkar Östersjöns miljö i stort och drabbar givetvis också Finlands kuster.

När EU-kommissionen nu föreslår ett stopp för riktat torskfiske, bör Finland aktivt stödja den positionen, inte bara för Östersjöns och torskbeståndets återhämtning, utan också för det egna kustnära, småskaliga fisket. Finland skulle dessutom kunna utnyttja sin ställning till att ta de första stegen till en långsiktig lösning, bort från det årliga förhandlingsspelet om kvoter.

 

Läs debattinlägget av Conrad Stralka, Verksamhetschef BALTICSEA2020, på svenska i Vasabladet och på finska i

Fiskebrief nr 18: Kommissionen föreslår nollkvot

By | Fiskebrief

Kommissionen föreslår inför 2020 förbud för allt riktat torskfiske i det östra beståndet och för det västra beståndet föreslås en kraftig minskning av kvoten. Ministerrådet fattar det slutliga kvotbeslutet i mitten av oktober. Ministerrådet går ofta emot Kommissionens förslag och tilldelar större kvoter än de vetenskapliga rekommendationerna.

Sen tillnyktring angående västra beståndet

För västra beståndet höjde ministerrådet 2018 kvoten kraftigt inför 2019 års fiske. Detta trots att lekbiomassan har rört sig nära referenspunkten för när fortsatt fiske riskerar beståndet. Men, ett års god rekrytering fick ministerrådet att höja kvoten (eftersom ICES hade gjort en glädjekalkyl). ICES och Kommissionen konstaterar nu att efterföljande års lekbiomassa och rekrytering är lika svag som tidigare, och sänker kvoten kraftigt igen.

Kommissionens och ministerrådets hantering av det västra beståndet är ett tydligt exempel på hur yrkesfiskarnas intäkter sätts framför ett hållbart torskbestånd och att ICES inte alltid följt försiktighetsprincipen.

Stopp för allt riktat torskfiske i östra beståndet

För östra beståndet föreslår Kommissionen stopp för allt riktat torskfiske. Lekbiomassan är under referenspunkten och kommer inte att återhämta sig på medellång sikt även om fiskestopp råder i flera år.

Det är också viktigt att poängtera att Kommissionens förslag försöker värna det småskaliga, kustnära fisket genom att tillåta en mindre bifångstkvot för fiske med passiva redskap.

Fiskestopp följer lagar, direktiv och avtal

När Kommissionen presenterade sitt förslag för intressenter gjorde man det tydligt att fiskestopp är en konsekvens av lagar som den gemensamma fiskeripolitiken, Havsmiljödirektivet och avtal som Baltic Sea Action Plan som alla sätter upp mål för hållbart fiske och god ekologisk status. Skulle fiskeministrarna ändra kommissionens förslag riskerar de bryta mot de lagar de själva satt upp.

Stora förhoppningar på Nilsson och Lövin

Vi har stora förhoppningar på landsbygdsminister Jennie Nilsson och miljöminister Isabella Lövin inför de förhandlingar som nu startar. Företrädarnas misslyckande i förhandlingarna är en bidragande orsak till dagens kris för östersjötorsken, ändå var Sven-Erik Bucht alltid nöjd oavsett resultat. Inför årets förhandlingar är Jennie Nilsson ny och obunden av historiken. Isabella Lövin kan som ny miljöminister äntligen infria de krav hon själv ställde upp i sin bok “Tyst hav”. “Regeringen är beredd att agera kraftfullt för att rädda torsken i vårt innanhav” skrev Nilsson och Lövin i en debattartikel tidigare i år.

Fyra råd inför förhandlingarna med fiskeministrarna

  1. Låt er inte luras av talet om socioekonomiska hänsyn. Torskfisket i Östersjön saknar samhällsekonomisk betydelse hur man än räknar. Denna gång måste torskbeståndet och Östersjöns ekologi sättas först.
  2. Var uppmärksam på komplicerade resonemang om olika undantag, och säg nej om det innebär att fiskestoppet på torsk urholkas. Endast en mindre bifångstkvot reserveras för fiskare som fiskar med passiva redskap, som nät eller burfiske.
  3. Ministerrådet kommer att behöva skjuta upp beslut om kvot för bifångster till december. Den politiska vaksamheten måste pågå ända till dess.
  4. Utkast av torsk förbjöds redan 2015, trots det fortsätter fisket kasta 1000tals ton fin matfisk. Inför de kontrollåtgärder mot utkast som beslutades redan 2015.

Torskfisket i Östersjön 2020 – Kommissionens förslag

Torsken i Östersjön delas i två bestånd, västra beståndet: Delsektionerna 22-24, östra beståndet: Delsektionerna 25-32. I delsektor 24 blandas bestånden, vilket kräver särskilda hänsyn när fiskemöjligheterna fastställs.

”Finland måste hjälpa Sverige att rädda Östersjötorsken”

By | Debatt, Nyheter

Fiskepolitiken i EU har utformats för de stora fiskenationernas storskaliga fiske. Yrkesfiskarnas ekonomi väger tyngre än miljö, ekologi och hållbara bestånd. Förenklat har det inneburit att småskaliga fiskare i Finlands och Sveriges skärgårdar slås ut när man fortsatt att fördela kvoter till storskalig bottentrålning. De senaste 20 åren har kvoterna fallit konstant, och med dem fiskets lönsamhet. I dag har Östersjöns torskfiske inte någon som helst samhällsekonomisk betydelse.

 

Läs debattinlägget av Conrad Stralka i Hufvudstadsbladet här.

Kommissionen följer vetenskapliga råd: Inget torskfiske i Östersjön under 2020

By | Nyheter

Kommissionens förslag till ministerrådet i oktober tar fasta på den kris för östersjötorsken som Internationella Havsforskningsrådet (ICES) beskrev tidigare i år när man lämnade sina rekommendationer för 2020 års fiskekvoter. Kvoten för östra beståndet föreslås till noll utöver bifångster, och den besynnerliga höjningen förra året av kvoten för västra beståndet, återtas genom en drastisk minskning.

Samtidigt föreslås begränsningar för fritidsfisket. Kommissionen skriver också att man kommer tillåta en bifångstkvot på torsk som fiskas med passiva redskap (exempelvis nät och bur) men att man avvaktar råd om kvoten från ICES. I det blandade område 24 (mellan Bornholm och Själland, där både torsk från västra och östra bestånden återfinns) vill man inte heller tillåta något riktat fiske efter torsk utan endast bifångstkvoter samt minskade sportfiskekvoter (max 2 fiskar per dag/person).

Nu gäller att förslaget inte urvattnas i det politiska spelet som leder fram till ministerrådets beslut i mitten av oktober.

Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat

By | Fiskebrief

Den 29 maj presenterade Internationella Havsforskningsrådet (ICES) sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för östersjötorsken. För det östra beståndet föreslår man kvoten noll (0) och för det västra beståndet ett spann mellan 5305 och 7245 ton, inkluderat fritidsfisket. Den 3 juni meddelade regeringen att man ska verka för ett nödstopp redan från 1 juli i år. Regeringen stöder också ICES rekommendation om torskfiskestopp under 2020.

datim
Misslyckad förvaltning
Fångsterna av torsk i Östersjön har varit 150.000 – 200.000 ton under många år för att 2018 vara en tiondel. Nu föreslås att fisket stoppas eftersom de biologiska referenspunkterna visar att fortsatt fiske är skadligt och det kommer att ta lång tid, minst fem, sex år innan fisket kan återupptas.

Beståndet av östersjötorsk har minskat under en lång tid. De vetenskapliga råden har baserats på ofullständiga data, men Kommissionen och ministerrådet har fortsatt att fördela fiskekvoter av det krympande beståndet.

Oavsett orsakerna har förvaltningen misslyckats, bland annat genom att konsekvent överskatta beståndet (läs mer i Fiskebrief 14 och 13). Därför kan inte kohandeln om fiskekvoter fortsätta när Kommissionen och EU:s fiskeministrar senare i år ska fatta beslut. De bör istället ägna kraften åt långsiktiga åtgärder som kan återskapa ett hållbart torskbestånd.

Genomskåda argumenten för fortsatt fiske
När ICES lagt fram sina rekommendationer om nollkvot försöker många rikta fokus mot andra orsaker till torsk-krisen än fisket:

Sveriges Fiskare Producentorganisation, SFPO, menar i en debattartikel att det är växande sälstam och sälmask som är hotet mot torsken.
Tre forskare från Stockholms Universitets Östersjöcentrum svarar: “Torskbeståndets tillväxt började minska redan under mitten av 1990-talet medan sälparasiter blev ett problem först i början av 2010-talet. Därmed inte sagt att problemet är oviktigt. Det är mycket möjligt att det nu förvärras av att torsken redan är i dålig kondition. Men sälen och de parasiter den sprider kan inte ses som varken huvudproblemet eller huvudorsaken till torskens kris. Läs hela svaret här.

Ett annat problem som ofta nämns är syrebristen i Östersjöns bottenvatten. I tidigare nämnda debattartikel skriver forskarna att syrebristen är ett stort problem särskilt i norra Östersjön, men syreförhållandena i södra Östersjön, där torsken leker, är förhållandevis goda.

Ett antal kommuner och branschföreningar inom fiske och fiskförädling skriver i ett öppet brev till regeringen att det lokala fisket måste skyddas. Deras skrivelse visar att det storskaliga fisket slagit ut det småskaliga, kustnära fisket och hur viktigt det är att en kommande fiskeförvaltning prioriterar småskaligt, hållbart fiske. Ett fiske som går till mat istället för fiskmjöl och skapar lokal sysselsättning i kustsamhällena (Läs mer i Fiskebrief 7).

Nu ska ICES rekommendationer diskuteras av tjänstemän, intresseorganisationer, riksdagsmän och regeringar runt Östersjön. Då är det viktigt att behålla fokus:

  • Övergödning, sälen och de parasiter den sprider kan inte ses som varken huvudproblemet eller huvudorsaken till torskens kris. Givetvis måste vi arbeta med dessa frågor – säl behöver förvaltas och belastningen av näringsämnen från land måste minska, men effekten av dessa åtgärder kommer att ta lång tid. Överfisket är en stor orsak till torskbeståndets kris.
  • För att möjliggöra återhämtning krävs målmedvetet arbete och långsiktiga beslut. Regeringens besked är en god början, men det kommer att möta hårt motstånd. Det behövs redan från början långsiktiga beslut som vi beskrev i Fiskebrief 13.
  • Fiskepolitikens socioekonomiska hänsyn har bidragit till krisen. I detta nödläge kan inte längre kortsiktiga hänsyn tas till enstaka yrkesfiskares sysselsättning. För att uppnå ett hållbart bestånd på sikt krävs att kommande kvotbeslut fattas uteslutande på ekologiska grunder.
  • Den process som nu har startat ställer stora krav på Sverige och andra medlemsländer som prioriterar Östersjöns miljö. Vikten av att hålla fast vid de vetenskapliga råden är avgörande för att torskbeståndet ska ha en chans till återhämtning.

Regeringens besked är bra. Men det är bara början på ett arbete som fortsätter ända fram till ministerrådet i oktober. Ända in i kaklet!

Fakta om ICES rekommendationer:
Östra beståndet: Föreslår noll kvot för 2020. Lekbiomassan har sjunkit sedan 2015 och är under BLim de två sista åren. Rekryteringen år 2017 är den lägsta i hela tidsserien.
Västra beståndet: Föreslår mellan 5205 och 7245 ton. Lekbiomassan för sig på gränsen för BLim. Rekryteringen har varit mycket svag alla år utom ett år. Ca 70 procent av fisket år 2020 kommer att vara på en årsklass.
BLim = biologisk referenspunkt där fortsatt fiske är skadligt för beståndet.
Rekrytering = fiskar som överlever till 2 års ålder.

Regeringen vill se nödåtgärder för östersjötorsken

By | Nyheter

Igår möttes representanter från EU:s Östersjöländer i fiskeforumet BALFISH för att diskutera torskens situation. Efter att Internationella Havsforskningsrådet (ICES) förra veckan publicerade de vetenskapliga råden för nästa års fiske i Östersjön stod det klart att torsken i östra beståndet är i ett så pass kritiskt läge att en nollkvot föreslås (läs mer om råden här).

I gårdagens möte förespråkade Sverige ett fiskeförbud efter torsk i östra beståndet redan mellan 1 juli – 31 december 2019 samtidigt som fångstkvoten för beståndet bör sättas till noll nästa år. För att säkra torskens tillgång på föda ser Sverige att fiske efter skarpsill och sill/strömming bör stoppas inom vissa områden. Regeringen kommer även att besluta om förordningsändringar som möjliggör för Naturvårdsverket att tillåta licensjakt på gråsäl om de finner det vetenskapligt befogat.

I regeringens pressmeddelande som publicerades i samband med BALTIFISH-mötet uttryckte landsbygdsminister Jennie Nilsson:
– Nu har vi en gedigen vetenskaplig analys av situationen för Östersjöns östra torskbestånd och det är tydligt att det krävs skarpa åtgärder. Samarbetet med våra grannländer runt Östersjön är absolut nödvändigt för att skydda torsken och jag hoppas att fler länder ser vikten av att vi agerar kraftfullt.

Läs pressmeddelandet i sin helhet på regeringens hemsida.

Kommentar till ICES råd om torskkvot i Östersjön

By | Nyheter

Internationella havsforskningsrådet (ICES) föreslår idag att kvoten för fisket av torsk i Östersjöns östra bestånd sätts till noll nästa år. Torskbeståndet har under lång tid försämrats och bedöms nu vara nära gränsen för att en återhämtning ens är möjlig. ICES konstaterar att det enda man kan göra är att stoppa allt fiske efter torsk i Östersjön.

Det är EU:s medlemsstater runt Östersjön som fattar beslutet senare i år. Därför måste det politiska arbetet med en långsiktig plan börja idag.

Två invändningar mot ett stopp för torskfiske förekommer:
Det är inte fisket utan andra orsaker till det krisande beståndet. Det är korrekt så till vida att Östersjön är ett unikt innanhav med många utmaningar för djurlivet. Men fisket är det vi kan påverka på kort sikt och ett livskraftigt torskbestånd står sig bättre emot externa påfrestningar.

Ett stoppat torskfiske riskerar yrkesfisket. Östersjöns torskfiske har sedan länge förlorat sin ekonomiska betydelse, fångstvärdet uppgår till något tiotal miljoner kronor. Om inte fisket stoppas så att beståndet får en chans att återhämta sig finns det absolut inga chanser till torskfiske i framtiden heller.

Läs råden på ICES hemsida:
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 24–32, eastern Baltic stock (eastern Baltic Sea)
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea)