All Posts By

veronica

Nytt avsnitt av Codcast:  Så räddar vi östersjötorsken

By | Nyheter | No Comments

Ett nytt avsnitt av Rädda östersjötorskens podcast Codcast – Direkt från Visby hamn under Almedalsveckan

Denna gång gästas Codcast av skådespelaren och kocken Per Morberg som berättar om varför han valt att engagera sig för att rädda östersjötorsken och Markus Lundgren från Sportfiskarna som berättar om varför östersjötorsken är så viktig för vårt kustnära fiske.

Dessutom får vi svar på en fråga som många ställer sig: Vad kan man som privatperson göra för att rädda östersjötorsken?

Medverkande i avsnittet:

  • Markus Lundgren, fiskevårdschef, Sportfiskarna
  • Per Morberg, kock, programledare, skådespelare och östersjötorsk-engagerad

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

Nytt avsnitt av Codcast – Tema bottentrålning

By | Nyheter | No Comments

Vad händer egentligen på bottentrålarna i Östersjön? Varför slängs miljoner döda östersjötorskar överbord varje år? Och hur var det nu med sälen, är det inte viktigare att fokusera på den istället för att få bort bottentrålarna?

Svaren på dessa frågor och mycket, mycket mer får du reda på i det nya avsnittet av Codcast – En podcast från Rädda Östersjötorsken.

Medverkande i avsnittet:

  • Folke Rydén, filmare och journalist
  • Jakob Granit, Generaldirektör, Havs- och Vattenmyndigheten
  • Emma Nohrén, riksdagsledamot, Miljöpartiet

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

 

Premiär för Rädda östersjötorskens Codcast – en podcast om östersjötorsken

By | Nyheter | No Comments

Under Almedalsveckan spelar Rädda Östersjötorsken in Codcast – en podcast om östersjötorsken. Under veckan möter författaren och frilansjournalisten Ola Wong en rad intressanta gäster för att diskutera hur vi kan rädda östersjöns viktigaste rovfisk.

Avsnitt 1: Torsk eller tiger – Vad betyder torsken för Östersjön? Och vad har vår egen östersjötorsk gemensamt med den indiska tigern?

Medverkande:

  • Per Larsson, professor vid Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet Kalmar
  • Johanna Kjellén Fox, projektledare på Naturskyddsföreningen, ansvarig för projektet Skyddat hav

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

Historisk förändring av torskens storlek i Östersjön – Intervju med Henrik Svedäng

By | Nyheter

Forskare och yrkesfiskare har under en tid noterat att torsken i Östersjön inte växer sig lika stor som den gjorde förr i tiden. Idag består det östra såväl som det västra beståndet av många individer, men torskarna växer inte sig stora och dessutom blir de könsmogna vid en mindre storlek än tidigare. De stora torskarna är viktiga för ett sunt torskbestånd. Henrik Svedäng är forskare vid Östersjöcentrum som är en del av Stockholms universitet och är expert på östersjötorsken. Henrik och hans kollega Sara Hornborg publicerade under våren en artikel (Historic changes on lenght distributions of three Baltic cod stocks: Evidence of growth retardation, 2017) där de undersöker vilka bakomliggande orsaker som kan förklara den utveckling som har skett med torsken i Östersjön.

Varför har det blivit såhär?

En av förklaringsgrunderna till varför situationen uppstått skulle enligt Svedäng kunna vara att det stora antalet små torskar (hög densitet) har ökat konkurrensen om födan inom beståndet. Detta gör i sin tur gör att torskarna inte får i sig tillräckligt med näring för att växa sig stora.

En annan orsak som beskrivs av Svedäng och Hornborg är att trålfisket har under en lång tid mer och mer riktat sitt fiske mot större individer genom att använda sig av större och större maskstorlekar i trålen. Detta gynnar överlevnaden av den mindre torsken. Ett högt fisketryck i kombination med att man i en bottentrål fångar samtliga individer över en viss storlek kan ha gjort att torskarna har blivit så många fler i de mindre storleksklasserna. Här skiljer sig trålfisket mot garnfisket där garnfisket släpper ut fiskar som är över en viss storlek. Dessa stora fiskar är viktiga dels för reproduktionen, dels för att gallra ut beståndet av småvuxna individer genom kannibalism. Frågan är inte enkel och den bekymrar många då det får effekter för hela Östersjöns ekosystem.

Krisen på 90-talet

Många minns östersjötorskens kris under 90-talet när beståndet låg på historiskt låga nivåer, år 1994 beräknades att knappt 4 % av torskarna från samma år tio år tidigare fanns kvar. Man har hoppats och trott att situationen skulle vara löst givet de ansträngningar som har gjorts såväl på nationell nivå som på EU nivå. Tyvärr är verkligheten en annan. Vilka är då likheterna och skillnaderna med dagens situation.

– Den kris som uppstod under 90-talet berodde på att de områden som torsken lekte på minskade. Från att ha varit tre produktiva lekområden blev det nu bara ett område kvar. Syrebrist på bottnarna i kombination med ett högt fisketryck ledde till att två hela lekområden mer eller mindre slogs ut.

Idag finns alltså enbart ett lekområde kvar i Östersjön. Detta är beläget vid Bornholm och i kombination med att torskarna inte växer till sig gör detta dagens situation värre än den var under 90-talet.

Är östersjötorsken bortom räddning?

På frågan om potentiella åtgärder svarar Svedäng att ett bottentrålstopp i såväl östra som västra Östersjön är ett av verktygen som finns tillgängligt i verktygslådan. En andrahandslösning skulle vara att man återgår till mindre maskstorlekar i trålen. En sådan åtgärd måste dock kombineras med en kraftigt reducerad fiskeflotta. Annars riskerar man fiska bort hela beståndet.

– I en sådan här allvarlig situation bör man använda sig av försiktighetsprincipen i mycket större utsträckning än vad som görs idag. Detta skulle innebära att man drastiskt minskade kvoterna eller stoppade trålfisket helt och hållet.

I sin artikel pekar Svedäng och Hornborg på att dagens fiskeansträngning är för hög. De menar att situationen är så pass allvarlig att man bör överväga ett temporärt förbud mot fiska med bottentrål.

Det ett område i Östersjön där torsken fortfarande växer sig stor och där beståndet har en normal storleksstruktur. Detta undantag är i Öresund där det sedan 1930-talet varit förbjudet att bottentråla, detta på grund av den intensiva sjöfarten. Kanske säger exemplet Öresund något om värdet av att testa den lösningen även i resten av Östersjön.

På frågan om man bör vara orolig för östersjötorskens framtid svarar Svedäng att vi har tidigare lyckats förstöra två stora lekområden i Östersjön. Risken finns att vi inte har sett de värsta konsekvenserna av detta ännu. I artikeln nämns kollapsen av torskbeståndet i Newfoundland, som än idag inte har återhämtat sig, och visst finns det likheter – även där var tillväxten låg och fisketrycket högt innan beståndet kollapsade helt och hållet.

– Vi står inför en situation där forskarna inte är säkra på varför situationen är som den är. Det man kan säga med någorlunda säkerhet är att vi om ingenting görs, riskerar att se genetiskt unika bestånd krascha eller så permanentar man tillståndet med små torskar genom att fisken genetiskt anpassar sig till situationen vilket får konsekvenser för ekosystemet i Östersjön.

Fiskeförening: ”Framtidsutsikterna för det kustnära fisket är dystra”

By | Nyheter

Uppsala Nya Tidning rapporterar att flera fiskeföreningar och kommunalråd är oroade efter det att ansvarig myndighet inte har uppmärksammat den allt allvarligare situationen för bland annat torsken.

I en skrivelse till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som flera fiskeföreningar och kommunalråd står bakom lyfts det att Havs-och vattenmyndigheten inte tar hänsyn till vare sig de social eller de samhällsekonomiska intressena som rör det kustnära fisket. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht skriver i ett skriftligt svar till UNT att hans uppfattning är att fortsatt trålning i Ålands hav går att kombinera med miljömässiga och långsiktigt hållbara fiskebestånd. Bucht menar att regeringen inom EU-arbetet verkar för att fisket ska bedrivas på långsiktigt hållbara fiskebestånd.

I den senaste utvärderingen som Internationella havsforskningsrådet (ICES) utfört är läget för torskbeståndet däremot osäkert och ICES ger därför råd enligt försiktighetsansats skriver UNT.

På frågan varför trålningsförbund inte kan införas svarar Sven Erik Bucht att det sedan 2004 finns ett generellt förbud mot trålfiske i de vatten som Sverige ensamt rådet över (fyra sjömil utanför vår kuststräcka).

”Sverige har i och med EU-medlemskapet överlämnat lagstiftningsbehörigheten för havsfisket till EU och kan därför inte ensidigt lagstifta om regler utanför trålgränsen”, skriver landsbygdsministern till UNT. Sigvard Sundell, ordförande i Gräsö-Öregrund Fiskareförening är däremot skeptisk

”Industritrålning hindrar den lekande strömmingen att gå in till kusten och situationen blir sämre och sämre då strömming och skarpsill är basnäring för bland annat torsken.”

Sundell fortsätter och säger till UNT att:

”Det är katastrofalt, men de stora fiskarna får de inte sätta krokben för, och något trålförbud tar de inte upp tydligen. Blir det inte de, då är det natt alltså”

Läs hela artikeln här

Östersjötorsken bortglömd i regeringens nya satsning för rent hav

By | Nyheter

Idag har regeringen presenterat en satsning på 600 miljoner kronor på åtgärder för rent hav. Pengarna ska bland annat finansiera åtgärder för att komma till rätta med övergödning, miljögifter och nedskräpning. Det är positivt med satsningar på Östersjön, men fiskefrågorna är bortglömda i förslaget. Frånvaron av satsningar för fiskebestånden i Östersjön eller för att rädda Östersjötorsken är påfallande. Detta trots att torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk och trots att torskbeståndet är i kris. Regeringen har ett stort ansvar, om vi inte agerar i närtid så kan det snart vara försent.

Läs regeringens pressmeddelande i sin helhet här.

Så diskuterades östersjötorskens akuta läge under Almedalen 2017

By | Nyheter

Under almedalsveckan 2017 genomfördes över 4000 seminarier. Bara runt 40 av dem handlade på något vis om Östersjön och bara ett seminarium handlade om den akuta situationen för östersjötorsken. I de åtta partiledartal som hölls från almedalsscenen så pratades det i över 200 minuter, men bara runt tio minuter pratades om miljöfrågor, och då lyftes framförallt klimatfrågan. Inte en enda gång nämndes Östersjön eller torsken.

Det är uppskattat att samtliga riksdagspartier aktiverat sig i kampanjen Rädda östersjötorsken och bidragit med texter om sin politik för att rädda Östersjön och torsken i synnerhet under den senaste veckan. Vi noterar en bred enighet kring torskens viktiga roll för Östersjöns ekosystem, men samtidigt en oenighet kring vägen dit. Där vissa partier är benägna att överväga ett förbud för bottentrålning så tror andra att det räcker med mer selektiva fiskemetoder, att följa forskarnas rekommendationer kring kvoterna tydligare eller genom att utöka de skyddade marina områdena.

Om östersjötorsken ska räddas så krävs ett starkare engagemang från politiken. Det räcker inte bara med en viljeinriktning – det krävs att frågorna prioriteras, att regeringen lägger fram förslag och att oppositionspartierna driver på. Det kommer att vara en viktig höst för att rädda östersjötorsken, och vi hoppas på en än mer aktiv roll från politiken både på lokalt och nationell nivå.

Vi har här sammanställt de förslag som partierna presenterat i sina artiklar under almedalsveckan. De här konkreta lösningarna nämns:

Vänsterpartiet:

  • Stoppa yrkesfiske i marina reservat, framförallt bottentrålningen
  • Förbjud bottentrålning i Östersjön generellt
  • Driva förbud mot bottentrålning inom EU
  • Inrätta helt fiskefria zoner

Liberalerna:

  • Hålla sig inom de vetenskapliga bedömningarna av vad bestånden tål
  • Mer forskning och utveckling av selektiva och mer miljövänliga fiskeredskap
  • Premiera miljövänligt fiske genom högre tilldelning av fiskekvoter
  • Mer internationell samverkan, inom EU och runt Östersjön

Centerpartiet

  • Fungerande kontroll av utkastförbudet
  • Kvotnivån för torskbeståndet måste hålla sig inom de vetenskapliga rekommendationerna
  • Uppdatera lagarna om tillåtna fiskeredskap
  • Elektroniska loggböcker, kameror ombord som filmar fångsterna samt andra elektroniska lösningar

Socialdemokraterna:

  • Inom ramen för Helcom identifiera skyddsvärda områden
  • Fördjupad utredning kring förbud av bottentrålning
  • Mer hållbara fiskemetoder och redskap
  • Ta fram en havsplan för Östersjön, ett arbete som sker vid Havs- och vattenmyndigheten

Kristdemokraterna:

  • Havsmiljöpolitiken och fiskepolitiken kan inte utformas frikopplade från varandra
  • Tillåt bottentrålning – men efter en miljökonsekvensprövning
  • Stäng av fiskens viktigaste lekområden för fiske under lekperioden
  • Utreda att bilda fiskevårdsområden i sådana vatten där fritt handredskapsfiske nu råder

Sverigedemokraterna:

  • Mer aktiv förvaltning av säl och skarv, bland annat för att gynna det kustnära fisket
  • Freda vissa områden från bottentrålning och utreda effekterna av detta för fiskebestånd och marin ekologi
  • Svenska kommuner och landsting ska utan restriktioner kunna köpa in svenskfångad fisk

Miljöpartiet:

  • Förbud mot bottentrålning på sikt
  • Att bryta mot utkastförbudet måste få verkliga konsekvenser
  • Vi måste ha hållbara fiskekvoter och inrätta fler marina reservat
  • Följa upp och verkställa de åtgärder som beslutades vid havskonferensen i New York

Moderaterna:

  • Utveckla selektiva fiskemetoder
  • Fleråriga förvaltningsplaner för fiske
  • Förenkla fiskelagstiftningen
  • Avancerad vattenrening för att minska utsläppen av exempelvis läkemedel

Moderaterna: ”Mer selektiva fiskemetoder behövs för att säkra framtidens fiske”

By | Debatt

Jesper Skalberg Karlsson (M), riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Fisk är – precis som klimatet – en gemensam resurs. Den följer inga nationsgränser. Därför måste vi i Sverige verka för en fiskepolitik på europeisk och internationell nivå som efterlevs av alla parter. Fiske och vattenbruk ska vara hållbara näringar utifrån ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Fiskepolitiken ska säkerställa att konsumenternas intressen skyddas och samtidigt ta hänsyn till yrkesfiskarnas behov.

För att säkra fiskemöjligheterna även i framtiden anser Moderaterna att det bör finnas fleråriga förvaltningsplaner för fiske. Sådana planer skapar både förutsättningar för återhämtning av bestånd som ligger utanför säkra biologiska gränser samt långsiktighet i politiken. Därför behövs fler och utvecklade förvaltningsplaner. Ytterligare ett verktyg föra att säkra framtidens fiske är utvecklandet av mer selektiva fiskemetoder.

EU:s fiskeripolitik är i fortsatt behov av reformering. Inom EU har vi drivit en hård linje för att fiskekvoterna ska baseras på vetenskapliga fakta och säkerställa att bestånd inte överfiskas. En annan del av EU:s fiskeripolitik rör de så kallade tredjelandsavtalen, vilka gör det möjligt för den europeiska fiskeflottan att fiska utanför unionens fiskevatten. Vi i Moderaterna är i grunden kritiska till avtalens utformning. Avtalens måste bli mer hållbara och följas upp bättre. Subventionsgraden måste också minska. De fiskare som drar nytta av avtalen ska stå för kostnaden, inte EU:s skattebetalare.

I Sverige ser Moderaterna att det är avgörande att fortsätta det arbete med att förenkla fiskelagstiftningen som Alliansregeringen påbörjade. Lagstiftningen ska vara ändamålsenlig, inte onödigt krånglig. Insatser för tydligare och begripligare reglering av fisket är viktig för fiskenäringen även utifrån ett lönsamhetsperspektiv. Vid implementeringen av EU-direktiv bör vi i Sverige ta hänsyn till det svenska fiskets konkurrenskraft och se till att det inte utsätts för onödiga särkrav i jämförelse med samma näring i andra europeiska länder.

Vi i Moderaterna vill också genomföra en översyn av de regelverk som rör vattenbruk. Vi ser att vattenbruket har stor potential i Sverige. Blåmusslor filtrerar bort partiklar och kan därmed fylla en vattenrenande funktion. Fiskodlingar i slutna system producerar fullgod fisk utan att förorena våra vatten. För att skapa goda förutsättningar för vattenbruk behöver exempelvis strandskyddsreglerna bli mer tillåtande.

Ytterligare ett led i att säkra framtidens fiske är att fortsätta arbetet för levande hav och vattendrag. Moderaterna vill bland annat verka för att kostnaderna för det marina skräpet fördelas mer rättvist inom EU. För att stödja lokala åtgärder för bättre vattenkvalitet bör LOVA-bidraget fortsätta, eftersom det hittills visat sig vara effektivt. Vi satsar också på avancerad vattenrening för att minska utsläppen av exempelvis läkemedel.

Jesper Skalberg Karlsson (M), riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet

 

Miljöpartiet: ”Om vi inte vidtar mycket kraftfulla åtgärder kan östersjötorsken vara bortom räddning”

By | Debatt

Emma Nohrén (MP), Havspolitisk talesperson

FNs stora havskonferensen i New York, som Sverige tog initiativ till tillsammans med Fiji, var startskottet för det internationella arbete som måste till för att rädda våra hav. För att arbetet ska få effekt krävs det att åtgärder sätts in på såväl global som lokal nivå. När vi i Sverige höjer rösten för att få världens ledare att enas om en kraftfull politik ställer det krav på att vi gör ett omfattande arbete på hemmaplan – och här är arbetet för Östersjön centralt.

Fisket i Östersjön står inför flera utmaningar. Hållbara fiskekvoter, flerartsförvaltning och åtgärder mot övergödningen måste realiseras om havet ska fortsätta vara en levande biotop. Torskens fortlevnad är avgörande för Östersjöns ekosystem. Som viktigaste rovfisk i Östersjön riskerar överfisket av torsken att orsaka en ekosystemkollaps som skulle ställa många viktiga funktioner ur spel.  Om vi inte vidtar mycket kraftfulla åtgärder kan östersjötorsken vara bortom räddning. Vi vill på sikt se ett förbud mot bottentrålning, en utbredd metod i nuläget, men som leder till att bottnar ödeläggs.

Riktningen framåt måste vara solklar – Östersjön ska vara ett levande hav. Från att idag vara ett av världens mest förorenade innanhav är det nu vår uppgift att vända den utvecklingen och då är bland annat inrättandet av marina reservat och hållbara fiskekvoter centrala delar. Det nya förbudet mot dumpning av fisk i haven måste få verkliga konsekvenser och EU ska ta ett globalt ansvar för att kämpa mot olagligt fiske och för att skydda internationellt vatten från laglöshet och plundring.

Av länderna runt Östersjön är Sverige det land som har längst kust gentemot havet. Genom vår aktiva politik visar vi ledarskap och skapar förutsättningar för andra att följa efter. När vi är ett föredöme genom att minska utsläppen till Östersjön kan vi få andra att ta vid. Lokala miljöprojekt som syftar till att förbättra kust- och havsmiljöer runt Gotland är nödvändiga samtidigt som vi arbetar för att vår egen påverkan i form av utsläpp av närsalter till havet ska minska.

Havet saknar gränser. Genom att agera på alla plan – såväl lokalt och globalt – skapar vi riktiga förutsättningar för en bättre havsmiljö. Det världsomspännande arbetet som tog sin början i New York för några veckor sedan gav oss många viktiga uppgifter att leverera på hemmaplan – och här är Östersjön en stor och viktig del, nu fortsätter arbetet!

Emma Nohrén (MP) Havspolitisk talesperson