Kategori

Nyheter

Gustav Hemming i SvD: Förbjud jättetrålare i Stockholms skärgård

By | Nyheter

”Vårens rapporter i media om industrifisket i Stockholms skärgård gör en upprörd och arg men tyvärr inte särskilt förvånad.” Det skriver Gustav Hemming (c), tillväxt- och skärgårdsregionråd Region Stockholm, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattartikeln är en reaktion på de artiklar som tidningen Mitti har skrivit om industrifisket i Stockholms skärgård där trålfiskare fångar 370 gånger mer strömming än alla yrkesfiskare i skärgården tillsammans. I sin artikel lyfter Gustav Hemming fram viktiga aspekter för att bevara naturlivet i våra hav, men också för att uppnå ett hållbart och kustnära fiske. Hemming menar att det är viktigt att alla länder längs kusten samarbetar, men samtidigt påpekar han att Sverige också har möjligheter att fatta egna beslut kring kustnära fiskevatten eller ta initiativ som kan leda till positiva förändringar för både fisken och fisket.

”Ibland är det lätt att glömma bort att svenska trålare och trålare från våra grannländer skapar förödelse i våra närmiljöer. Det kan inte vara rimligt att skärgårdsströmmingen säljs till danska fiskmjölsfabriker och blir foder, samtidigt som det foder vårt naturliv i skärgården behöver försvinner. Detta måste förändras, och det snabbt.”, skriver Gustav Hemming.

Han berättar också att regionpolitiker från flera av Sveriges regioner sedan förra hösten börjat samla sig kring en gemensam linje för att tillsammans ta kampen för ett hållbart och lokalt förankrat yrkesfiske. Nu menar han att det är dags för regeringen att också agera. ”Jag vill uppmana den svenska regeringen att på allvar tar upp bollen och se vansinnet i att fiskmjöl prioriteras framför ekologisk hållbarhet, människoföda och jobb och företagande i skärgårds- och kustsamhällen.” skriver Gustav Hemming.

Läs artikeln i sin helhet här

Rädda östersjötorsken

BalticSea2020 har sedan flera år arbetat för ett hållbart torskfiske och startade 2017 projektet Rädda östersjötorsken i syfte att stärka torskbeståndet, bland annat genom att tills vidare föreslå stopp för trålfiske efter torsk. Det trålfiske som nu sker i anslutning till Stockholms skärgård, skadar ekosystemet i Östersjön, och går tvärt emot det levande kustfiske och kustsamhällen vi vill uppnå.

Industritrålare ger katastrofala följder för havet

By | Nyheter

Industritrålare utanför Stockholms skärgård fiskar så mycket strömming att det hotar ekosystemet. Det skriver tidningen Mitt i, som i en intervju med länsfiskekonsulent Henrik C Andersson på Länsstyrelsen i Stockholm, har uppmärksammat den påverkan trålare orsakar i skärgården.

Den senaste månaden har ett intensivt storskaligt industrifiske efter strömming pågått i anslutning till skärgården i Stockholm. Enligt statistik från Havs- och Vattenmyndigheten har trålarna tagit upp 370 gånger mer av fisken än Stockholms yrkesfiskare tillsammans. Strömmingen har en viktig och central roll i ekosystemet då den till exempel fungerar som föda för stora fiskar som bland annat torsk, gädda och lax. Just nu är den också extra utsatt, då den samlar sig i stora stim för att gå in i skärgården för att leka och föröka sig.

Men trots den skada trålfisket ger, är det lagligt enligt svensk fiskeriförvaltning, då det sker utanför trålgränsen. Som tidningen Mitt i skriver, går den internationella trålgränsen fyra sjömil utanför Östersjöns kust, tvärs genom det nya marinreservatet vid Svenska högarna, i ytterskärgården. Eftersom reservatet ligger utanför trålgränsen kan trålarna fiska ostört.

– Det här får katastrofala följder för hela skärgården, säger Henrik C Andersson till Mitt i, och varnar samtidigt för det direkta hot industritrålarna utgör, inte bara mot strömmingen, utan mot hela ekosystemet i Stockholms skärgård.

Läs artikeln i sin helhet här.

Källa: Mitt i, 28 april 2020.

Rädda östersjötorsken

BalticSea2020 har sedan flera år arbetat för ett hållbart torskfiske och startade 2017 projektet Rädda östersjötorsken i syfte att stärka torskbeståndet, bland annat genom att tills vidare föreslå stopp för trålfiske efter torsk. Det trålfiske som nu sker i anslutning till Stockholms skärgård, saboterar ekosystemet i Östersjön, och går tvärt emot det levande kustfiske och kustsamhällen vi vill uppnå.

Stoppa den storskaliga trålningen i Östersjön

By | Debatt, Nyheter

Julen 2016 skrevs en uppmärksammad artikel om torskens utsatta situation i Östersjön. Frågan då var om det var möjligt att rädda denna unika fiskart. Nu, tre år senare, är situationen så kritisk att det i princip är förbjudet att fiska torsk i Östersjön.

Ska vi i framtiden kunna äta lokalt fångad fisk måste vi ändra hela vårt synsätt på hur havets resurser ska förvaltas och fiskas. Historien får inte bli framtiden. Det skriver Björn Carlson, Ragnar Elmgren, Per Larsson och Conrad Stralka, för BalticSea2020, i Dagens Industri.
Läs artikeln i sin helhet här

Beslut om kvoter för nästa års fiske i Östersjön

By | Nyheter

I natt tog ministerrådet beslut om nästa års fiskekvoter i Östersjön. För torsken har viktiga steg tagits då allt riktat fiske efter torsk förbjuds i östra Östersjön och endast en mindre bifångstkvot tillåts vars syfte är att hjälpa det småskaliga fisket att överleva den svåra beståndssituationen. Sammantaget är beslutet en framgång för Kommissionen, den svenska linjen och det finska ordförandeskapet.

Men, det är bara ett första steg på en lång resa. Överenskommelsen gäller bara för år 2020 och innehåller inga initiativ som långsiktigt bidrar till att vända situationen i Östersjön. Det är åtgärder som måste upp på politikernas och tjänstemännens agenda om vi ska återfå ett hållbart och lönsamt fiske som levererar högkvalitativa produkter till mänsklig konsumtion.

Läs överenskommelsen i sin helhet här.

Östersjötorsken måste räddas – Finland har en central roll

By | Debatt, Nyheter

Torsken spelar en viktig roll för ekologin i Östersjön, eftersom den är en toppredator. Utan ett livskraftigt torskbestånd tar andra arter över och näringsvävarna förändras. Det påverkar Östersjöns miljö i stort och drabbar givetvis också Finlands kuster.

När EU-kommissionen nu föreslår ett stopp för riktat torskfiske, bör Finland aktivt stödja den positionen, inte bara för Östersjöns och torskbeståndets återhämtning, utan också för det egna kustnära, småskaliga fisket. Finland skulle dessutom kunna utnyttja sin ställning till att ta de första stegen till en långsiktig lösning, bort från det årliga förhandlingsspelet om kvoter.

 

Läs debattinlägget av Conrad Stralka, Verksamhetschef BALTICSEA2020, på svenska i Vasabladet och på finska i

”Finland måste hjälpa Sverige att rädda Östersjötorsken”

By | Debatt, Nyheter

Fiskepolitiken i EU har utformats för de stora fiskenationernas storskaliga fiske. Yrkesfiskarnas ekonomi väger tyngre än miljö, ekologi och hållbara bestånd. Förenklat har det inneburit att småskaliga fiskare i Finlands och Sveriges skärgårdar slås ut när man fortsatt att fördela kvoter till storskalig bottentrålning. De senaste 20 åren har kvoterna fallit konstant, och med dem fiskets lönsamhet. I dag har Östersjöns torskfiske inte någon som helst samhällsekonomisk betydelse.

 

Läs debattinlägget av Conrad Stralka i Hufvudstadsbladet här.

Kommissionen följer vetenskapliga råd: Inget torskfiske i Östersjön under 2020

By | Nyheter

Kommissionens förslag till ministerrådet i oktober tar fasta på den kris för östersjötorsken som Internationella Havsforskningsrådet (ICES) beskrev tidigare i år när man lämnade sina rekommendationer för 2020 års fiskekvoter. Kvoten för östra beståndet föreslås till noll utöver bifångster, och den besynnerliga höjningen förra året av kvoten för västra beståndet, återtas genom en drastisk minskning.

Samtidigt föreslås begränsningar för fritidsfisket. Kommissionen skriver också att man kommer tillåta en bifångstkvot på torsk som fiskas med passiva redskap (exempelvis nät och bur) men att man avvaktar råd om kvoten från ICES. I det blandade område 24 (mellan Bornholm och Själland, där både torsk från västra och östra bestånden återfinns) vill man inte heller tillåta något riktat fiske efter torsk utan endast bifångstkvoter samt minskade sportfiskekvoter (max 2 fiskar per dag/person).

Nu gäller att förslaget inte urvattnas i det politiska spelet som leder fram till ministerrådets beslut i mitten av oktober.

Regeringen vill se nödåtgärder för östersjötorsken

By | Nyheter

Igår möttes representanter från EU:s Östersjöländer i fiskeforumet BALFISH för att diskutera torskens situation. Efter att Internationella Havsforskningsrådet (ICES) förra veckan publicerade de vetenskapliga råden för nästa års fiske i Östersjön stod det klart att torsken i östra beståndet är i ett så pass kritiskt läge att en nollkvot föreslås (läs mer om råden här).

I gårdagens möte förespråkade Sverige ett fiskeförbud efter torsk i östra beståndet redan mellan 1 juli – 31 december 2019 samtidigt som fångstkvoten för beståndet bör sättas till noll nästa år. För att säkra torskens tillgång på föda ser Sverige att fiske efter skarpsill och sill/strömming bör stoppas inom vissa områden. Regeringen kommer även att besluta om förordningsändringar som möjliggör för Naturvårdsverket att tillåta licensjakt på gråsäl om de finner det vetenskapligt befogat.

I regeringens pressmeddelande som publicerades i samband med BALTIFISH-mötet uttryckte landsbygdsminister Jennie Nilsson:
– Nu har vi en gedigen vetenskaplig analys av situationen för Östersjöns östra torskbestånd och det är tydligt att det krävs skarpa åtgärder. Samarbetet med våra grannländer runt Östersjön är absolut nödvändigt för att skydda torsken och jag hoppas att fler länder ser vikten av att vi agerar kraftfullt.

Läs pressmeddelandet i sin helhet på regeringens hemsida.