Kategori

Nyheter

”Finland måste hjälpa Sverige att rädda Östersjötorsken”

By | Debatt, Nyheter

Fiskepolitiken i EU har utformats för de stora fiskenationernas storskaliga fiske. Yrkesfiskarnas ekonomi väger tyngre än miljö, ekologi och hållbara bestånd. Förenklat har det inneburit att småskaliga fiskare i Finlands och Sveriges skärgårdar slås ut när man fortsatt att fördela kvoter till storskalig bottentrålning. De senaste 20 åren har kvoterna fallit konstant, och med dem fiskets lönsamhet. I dag har Östersjöns torskfiske inte någon som helst samhällsekonomisk betydelse.

 

Läs debattinlägget av Conrad Stralka i Hufvudstadsbladet här.

Kommissionen följer vetenskapliga råd: Inget torskfiske i Östersjön under 2020

By | Nyheter

Kommissionens förslag till ministerrådet i oktober tar fasta på den kris för östersjötorsken som Internationella Havsforskningsrådet (ICES) beskrev tidigare i år när man lämnade sina rekommendationer för 2020 års fiskekvoter. Kvoten för östra beståndet föreslås till noll utöver bifångster, och den besynnerliga höjningen förra året av kvoten för västra beståndet, återtas genom en drastisk minskning.

Samtidigt föreslås begränsningar för fritidsfisket. Kommissionen skriver också att man kommer tillåta en bifångstkvot på torsk som fiskas med passiva redskap (exempelvis nät och bur) men att man avvaktar råd om kvoten från ICES. I det blandade område 24 (mellan Bornholm och Själland, där både torsk från västra och östra bestånden återfinns) vill man inte heller tillåta något riktat fiske efter torsk utan endast bifångstkvoter samt minskade sportfiskekvoter (max 2 fiskar per dag/person).

Nu gäller att förslaget inte urvattnas i det politiska spelet som leder fram till ministerrådets beslut i mitten av oktober.

Regeringen vill se nödåtgärder för östersjötorsken

By | Nyheter

Igår möttes representanter från EU:s Östersjöländer i fiskeforumet BALFISH för att diskutera torskens situation. Efter att Internationella Havsforskningsrådet (ICES) förra veckan publicerade de vetenskapliga råden för nästa års fiske i Östersjön stod det klart att torsken i östra beståndet är i ett så pass kritiskt läge att en nollkvot föreslås (läs mer om råden här).

I gårdagens möte förespråkade Sverige ett fiskeförbud efter torsk i östra beståndet redan mellan 1 juli – 31 december 2019 samtidigt som fångstkvoten för beståndet bör sättas till noll nästa år. För att säkra torskens tillgång på föda ser Sverige att fiske efter skarpsill och sill/strömming bör stoppas inom vissa områden. Regeringen kommer även att besluta om förordningsändringar som möjliggör för Naturvårdsverket att tillåta licensjakt på gråsäl om de finner det vetenskapligt befogat.

I regeringens pressmeddelande som publicerades i samband med BALTIFISH-mötet uttryckte landsbygdsminister Jennie Nilsson:
– Nu har vi en gedigen vetenskaplig analys av situationen för Östersjöns östra torskbestånd och det är tydligt att det krävs skarpa åtgärder. Samarbetet med våra grannländer runt Östersjön är absolut nödvändigt för att skydda torsken och jag hoppas att fler länder ser vikten av att vi agerar kraftfullt.

Läs pressmeddelandet i sin helhet på regeringens hemsida.

Kommentar till ICES råd om torskkvot i Östersjön

By | Nyheter

Internationella havsforskningsrådet (ICES) föreslår idag att kvoten för fisket av torsk i Östersjöns östra bestånd sätts till noll nästa år. Torskbeståndet har under lång tid försämrats och bedöms nu vara nära gränsen för att en återhämtning ens är möjlig. ICES konstaterar att det enda man kan göra är att stoppa allt fiske efter torsk i Östersjön.

Det är EU:s medlemsstater runt Östersjön som fattar beslutet senare i år. Därför måste det politiska arbetet med en långsiktig plan börja idag.

Två invändningar mot ett stopp för torskfiske förekommer:
Det är inte fisket utan andra orsaker till det krisande beståndet. Det är korrekt så till vida att Östersjön är ett unikt innanhav med många utmaningar för djurlivet. Men fisket är det vi kan påverka på kort sikt och ett livskraftigt torskbestånd står sig bättre emot externa påfrestningar.

Ett stoppat torskfiske riskerar yrkesfisket. Östersjöns torskfiske har sedan länge förlorat sin ekonomiska betydelse, fångstvärdet uppgår till något tiotal miljoner kronor. Om inte fisket stoppas så att beståndet får en chans att återhämta sig finns det absolut inga chanser till torskfiske i framtiden heller.

Läs råden på ICES hemsida:
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 24–32, eastern Baltic stock (eastern Baltic Sea)
Cod (Gadus morhua) in subdivisions 22–24, western Baltic stock (western Baltic Sea)

Vart tog alla torskar vägen?

By | Nyheter

Sportfiskarna har tillsammans med Freewater Pictures producerat filmen Vart tog alla torskar vägen? I filmen möter Sportfiskarna yrkesfiskare, sportfiskare och forskare för att samtala om östersjötorskens akuta tillstånd och vad som möjligen skulle kunna bli artens räddning.

Se filmen här.

”Drastiska beslut krävs för fisket i Östersjön”

By | Nyheter, Okategoriserade

Det finns nu en bred majoritet i riksdagen för kraftfulla åtgärder som kan skydda torsken i Östersjön. Men om svenska politiker vill göra en insats måste de engagera sig i EU:s processer. Vår nya miljöminister Isabella Lövin är insatt och får nu ett direkt ansvar för hur Sverige och EU uppnår målen för havsmiljön, skriver företrädare för BalticSea2020.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet.

Inget hållbart fiske utan politisk handling

By | Nyheter

De flesta partier verkar inse behovet av kraftfulla åtgärder för att vi ska leva upp till målet om hållbart fiske och god ekologisk status senast år 2020, skriver Conrad Stralka, verksamhetschef på BalticSea2020, i Uppsala Nya Tidning.

Men menar politikerna allvar kan inte fiskepolitiken stanna vid deklarationer och kongressbeslut, det behövs tydliga direktiv och politisk uppföljning om vi ska ha den minsta chansen att uppnå målsättningarna för 2020, skriver Conrad Stralka.

Läs hela artikeln på UNT Debatt.

Ny studie: Gråsälen är inte orsaken till Östersjötorskens krissituation

By | Nyheter

I helgen publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften AMBIO: A Journal of the Human Environment. Artikeln konstaterar att gråsälen inte är anledningen till Östersjötorskens krissituation.

I Dagens Nyheter säger Monika Winder, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik på Stockholms universitet och medförfattare till studien:
– Vår forskning visar att sälar visserligen äter mycket fisk men om man jämför deras påverkan med den effekt som yrkesfisket eller klimatpåverkan har så är den inte närmelsevis lika stor.

Studien utgår från det område som kallas den egentliga Östersjön, som avgränsas norr om Åland och av Bornholm i söder och inriktar sig på fiskbestånden i öppet vatten. Studien är genomförd av forskare från University of British Columbia, Stockholms universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

– Vi har ungefär 30.000 gråsälar i området i dag. Vår forskning visar att vi skulle kunna ha 100.000 sälar i samma område utan att det skulle påverka bestånden av torsk, sill och skarpsill i samma utsträckning som fiskeindustrin, klimatförändringar och övergödning gör, säger Monika Winder i DN.

Eftersom studien är inriktad på fiskbestånden i öppet hav går det inte att utifrån den dra några slutsatser om hur sälbeståndet påverkar fiskarter som lax, ål eller abborre som lever närmre kusten. Det är där de flesta interaktioner mellan fiskare och sälar sker.

Torsk, strömming och skarpsill är delar av ett känsligt ekosystem. Torskens tillstånd är en tydlig indikation på hur Östersjön mår i stort menar Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor hos Världsnaturfonden. När torskbeståndet minskar är chanserna större att torskens huvudsakliga föda, sill och skarpsill, ökar. Ett ökat bestånd av sill och skarpsill leder till ökad predation på djurplankton vilket ger mindre konkurrens för Östersjöns växtplankton. Det bidrar till övergödning och syrefria bottnar vilket gör det ännu svårare för framför allt torsken att överleva.

Ovan text är en sammanfattning av en artikel i Dagens Nyheter, läs hela artikeln ”Studie: Gråsälen inte största hotet mot Östersjötorsk” här.

Studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften AMBIO: A Journal of the Human Environment heter The necessity of a holistic approach when managing marine mammal – fisheries interactions: Environment and fisheries impact are stronger than seal predation och publicerades 8 december 2018.