Kategori

Nyheter

Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna

By | Nyheter

EU kommissionen har lämnat sina förslag till kvoter för nästa års torskfiske i Östersjön. Det är ett steg i den omfattande byråkrati som vi beskrev i fiskebrief 6. Men man har misslyckats att upprätthålla ett livskraftigt torskbestånd. Med några få undantag har yrkesfisket de senaste 20 åren inte lyckats fånga tillräckligt med torsk för att uppnå kvoten. Beståndet har hela tiden överskattas, vilket är mycket allvarligt.

torskkvoter och fångst

Förslaget till kvoter för nästa års torskfiske i Östersjön ger oss två exempel på att förvaltningsprocessen styrs av något annat än att slå vakt om ett bestånd som är hårt drabbat av klimatförändringar, övergödning och överfiske.

I det västra beståndet har fångsterna sjunkit de senaste 20 åren och förra året ansågs beståndet vara under biologiskt säkra gränser.

Internationella havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer innehåller röda varningstecken för alla kriterier som utvärderar beståndet.

Både 2016 och 2018 är “rekryteringen” (ett-åriga torskar) historiskt låg. Men 2017 var rekryteringen ovanligt god och är enligt kommissionen därför redo att fiskas. Man föreslår en ökning av kvoten för 2019 med 31 procent, från ca 5 600 ton till ca 7 300 ton. Kommissionen föreslår dessutom att fiskestoppet under lekperioden tas bort, dvs. en åtgärd som är till för att skydda den känsliga leken och som på sikt ska bidra till ett livskraftigt bestånd.

För det östra beståndet föreslår Kommissionen för 2019 betydligt högre kvoter än alla de rådgivare och intressenter som lämnar analyser och underlag. Det finns inga tecken på återhämtning och flera av de vetenskapliga kriterier som brukar användas för att bedöma beståndet saknas helt.

De föreslagna kvoterna skiljer sig åt med nästan 100 procent. Alla inblandade parter gör egna tolkningar av hur torskbeståndets tillstånd ska värderas och hur mycket fiske det tål. Med så oklara rekommendationer, blir också fiskeministrarnas uppgift att besluta om kvoter alltmer komplicerad och risken för godtyckliga beslut blir allt mer överhängande.

Kommissionen och fiskeministrarna borde lägga sifferexercisen åt sidan och istället diskutera konkreta åtgärder för att rädda östersjötorsken. Det behövs många åtgärder för att rädda östersjötorsken, men en första åtgärd är att stoppa all bottentrålning.

Alla inblandade hänvisar till att de följer förvaltningsmodellens regler. Sveriges fiskeminister Sven-Erik Bucht säger varje år att han är nöjd med resultatet av ministerrådets kvotförhandlingar. Trots detta förvärras situationen för östersjötorsken varje år.

I år är Kommissionens analys och förslag till torskkvoter illa underbyggt och verkar sakna insikt om torskbeståndets kris. Därför blir ansvaret stort när fiskeministrarna möts den 15-16 oktober.

När den svenska regeringen ska förankra sin ståndpunkt i riksdagens EU-nämnd, blir det ett konkret test för de partier som före valet deklarerade att de stödde ett förbud för bottentrålning.


Utskriftsvänlig version

Fiskejournalen tar artisterna till Lofoten för att uppmärksamma östersjötorskens situation

By | Nyheter

Under parollen ”Nu räddar vi torsken” besökte Fiskejournalens miljöredaktör Martin Falklind Lofoten tillsammans med Marko ”Markoolio” Lehtosalo, Magnus Carlsson samt Richard Olsson för att diskutera östersjötorskens situation. Dessutom uppmanar Fiskejournalen de läsare som vill engagera sig att skriva under uppropet mot bottentrålning hos Rädda Östersjötorsken.

 

Läs hela artikeln och titta på filmen här.

Joakim Odelberg om östersjötorskens situation och bottentrålningens effekt

By | Nyheter

I går, måndag var Joakim Odelberg med i Nyhetsmorgon och pratade om östersjötorsken. Nu kan du se det på tv4 play!

Joakim berättar i inslaget om östersjötorskens situation, vilka faktorer som påverkar torsken och vad vi kan göra nu för att stoppa beståndets negativa utveckling. Han pekade särskilt på bottentrålningens negativa effekter. Fiske med mer hållbara metoder som inte ger bifångst skulle bidra till levande kustsamhällen samtidigt som torsken får en möjlighet att återhämta sig.

Se klippet här

Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?

By | Nyheter

Bottentrålning är en orsak till att Östersjöns torskbestånd är i kris. Att stoppa bottentrålningen är en åtgärd som kan genomföras direkt och skulle ha stor påverkan på beståndens möjlighet att återhämta sig. Därför är det intressant att de flesta politiska partier under sommaren sagt att de vill verka för att EU stoppar bottentrålning av torsk i Östersjön.

Eftersom fiskepolitik är gemensam för EU, och fisket i Östersjön en fråga för de länder som fiskar där, så är ett ensidigt svenskt stopp för bottentrålning meningslöst. Det skulle inte ge Östersjöns torskbestånd någon möjlighet att återhämta sig. Istället handlar det alltså om att påverka beslutsprocessen i EU, något som många politiker hävdar är närmast omöjligt. Men ingenting är omöjligt för den som prövar.

Utövar landsbygdsministern någon politisk styrning av fiskefrågorna? Läser man svaret på en skriftlig fråga i riksdagen får man inte det intrycket: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/sveriges-ordforandeskap-i-baltfish_H5111518

Utan politisk styrning skapas ingen handlingskraft, istället kan fiskeförvaltningen fortsätta i samma banor. Det är den tjänstemannastyrda fiskepolitiken som inte kunnat agera och vidta åtgärder för ett torskbestånd i kris. Företrädare för BalticSea2020 skrev om detta i en debattartikel tidigare i somras: https://www.svd.se/sverige-kan-driva-pa-for-att-radda-torsken

Det finns fyra åtgärder som landsbygdsministern – och regeringen – omedelbart bör vidta om de menar allvar med att vilja rädda östersjötorsken:

För det första uppmanar kommissionen medlemsländerna till tidig dialog. Det är en utmärkt möjlighet för regeringen att ställa krav på drastiska åtgärder, bland annat stopp för bottentrålning av torsk i Östersjön.

För det andra bör regeringen, via lämplig myndighet, ställa krav på att Internationella havsforskningsrådets (ICES) rådgivning till EU kommissionen ändras så att verkningsfulla åtgärder kan vidtas när ett bestånd är på väg att kollapsa. Det är mycket liten skillnad på ICES rapporter idag och när torskbeståndet var 10 gånger större.

För det tredje bör regeringen instruera den svenska ordföranden i BALTFISH High Level Group att väcka frågan om ett drastiskt minskat fisketryck på torsk i Östersjön. Det kan ske genom ett stopp för bottentrålning så att beståndet får en chans att återhämta sig.

För det fjärde bör regeringen tala med kollegor i Polen, Danmark och Tyskland redan nu och vare sig vänta till ministermötet i oktober eller förlita sig på de rapporter från tjänstemän som kanske vill försvara nuvarande förvaltningssystem.


Höstens fiskepolitiska beslutsprocess

Slutet av augusti: BALTFISH lämnar sina synpunkter till kommissionen
Augusti/september: Kommissionen lämnar förslag till ministerrådet
Mitten oktober: Fiskeminstrarna beslutar om kvoter för 2019


Utskriftsvänlig version

Nytt avsnitt av Codcast:  Så räddar vi östersjötorsken

By | Nyheter | No Comments

Ett nytt avsnitt av Rädda östersjötorskens podcast Codcast – Direkt från Visby hamn under Almedalsveckan

Denna gång gästas Codcast av skådespelaren och kocken Per Morberg som berättar om varför han valt att engagera sig för att rädda östersjötorsken och Markus Lundgren från Sportfiskarna som berättar om varför östersjötorsken är så viktig för vårt kustnära fiske.

Dessutom får vi svar på en fråga som många ställer sig: Vad kan man som privatperson göra för att rädda östersjötorsken?

Medverkande i avsnittet:

  • Markus Lundgren, fiskevårdschef, Sportfiskarna
  • Per Morberg, kock, programledare, skådespelare och östersjötorsk-engagerad

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

Nytt avsnitt av Codcast – Tema bottentrålning

By | Nyheter | No Comments

Vad händer egentligen på bottentrålarna i Östersjön? Varför slängs miljoner döda östersjötorskar överbord varje år? Och hur var det nu med sälen, är det inte viktigare att fokusera på den istället för att få bort bottentrålarna?

Svaren på dessa frågor och mycket, mycket mer får du reda på i det nya avsnittet av Codcast – En podcast från Rädda Östersjötorsken.

Medverkande i avsnittet:

  • Folke Rydén, filmare och journalist
  • Jakob Granit, Generaldirektör, Havs- och Vattenmyndigheten
  • Emma Nohrén, riksdagsledamot, Miljöpartiet

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

 

Premiär för Rädda östersjötorskens Codcast – en podcast om östersjötorsken

By | Nyheter | No Comments

Under Almedalsveckan spelar Rädda Östersjötorsken in Codcast – en podcast om östersjötorsken. Under veckan möter författaren och frilansjournalisten Ola Wong en rad intressanta gäster för att diskutera hur vi kan rädda östersjöns viktigaste rovfisk.

Avsnitt 1: Torsk eller tiger – Vad betyder torsken för Östersjön? Och vad har vår egen östersjötorsk gemensamt med den indiska tigern?

Medverkande:

  • Per Larsson, professor vid Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet Kalmar
  • Johanna Kjellén Fox, projektledare på Naturskyddsföreningen, ansvarig för projektet Skyddat hav

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

Fiskebrief nr 7: Vem har rätt till fisken

By | Nyheter

Fisket i Östersjön har problem. En orsak är att fångsterna av torsk bara är en tiondel av vad de varit tidigare decennier. Denna utveckling oroar också kommuner som vill ha levande kustsamhällen. När beståndet minskar tilltar kampen om den kvarvarande resursen. Vem har egentligen rätt till fisken? Är det storskaliga bottentrålare, de flesta från Västkusten? Är det småskaliga kustfiskare från den egna kommunen? Är det fritidsfiskare från hela landet?

Det svenska yrkesfisket får så mycket subventioner och bidrag att förvaltningskostnaderna motsvarar två tredjedelar av landningsvärdet. Vilka värden är det som samhället vill stödja och bevara? Landsbygds­minister Sven-Erik Bucht menar att fiskepolitiken ”…gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel”. Han har kanske rätt att fiskepolitiken gynnar den storskaliga fiskenäringen, men fel i övrigt.

Torskbeståndet är så illa ute att all östersjötorsk är rödlistad i WWF:s fiskguide. Sedan flera år har MSC-certifieringen dragits tillbaka. Östersjötorskens roll som livsmedel i Sverige är försumbar. Det mesta exporteras eller blir fiskmjöl.

BalticSea2020 har låtit Copenhagen Economics studera fisket i Öresund, där det sedan länge råder trålförbud och torskbeståndet därför är livskraftigt med torskar i alla storlekar. Med förbudet blomstrar både småskaligt fiske och fisketurism. Det småskaliga fisket sysselsätter 160 mindre båtar som med passiva redskap skapar ett landningsvärde på 36 miljoner danska kronor, varav hälften från torsk. Fisketurismen har lokala, direkta intäkter på ca 80 miljoner danska kronor. Det är alltså betydligt mer än de 30 miljoner kronor som är landningsvärdet för det svenska storskaliga torskfisket i Östersjön.

Rapporten visar också hur småskaligt yrkesfiske och fisketurism kompletterar varandra för att utveckla hamnar och annan service. Läs hela rapporten här.

BalticSea2020 anser att Östersjöns miljö behöver ett livskraftigt torskbestånd. För en återhämtning behövs ett stopp för bottentrålning. På sikt skulle detta leda till att torskarna blir stora och starka nog att sprida sig längs kusten och skapa förutsättningar för både småskaligt kustnära fiske och fisketurism.

En och en halv miljon svenskar fritidsfiskar varje år. Statistiska Centralbyrån beräknar att förädlingsvärdet av marin turism är ca 15 miljarder kronor i Östersjön. Vår rapport från Öresund visar att intäkterna från fisketurismen vida överstiger yrkesfiskets landningsvärde.

Det finns en stark trend och tydlig efterfrågan på lokalproducerade livsmedel, både från konsumenter, i handeln och på restauranger. Fiskepolitikens gynnande av storskaligt fiske med omfattande byråkrati och begränsande regler, försvårar för små­skaliga fiskare att kunna leverera trots stor efterfrågan.

Ett stopp för bottentrålning och prioritering av småskaligt torskfiske gynnar Östersjöns fiskare, kustsamhällen, fritidsfiskare och turister.


Utskriftsvänlig version

Men sälen då?

By | Nyheter
Vi på Rädda Östersjötorsken får många frågor och kommentarer angående sälen och skarvens påverkan på torskbeståndet i Östersjön. Sven-Gunnar Lunneryd som är forskare vid Institutionen för akvatiska resurser på Kustlaboratoriet, SLU, säger följande gällande sälens utveckling och påverkan på våra fiskbestånd:
 

Idag finns det ca 50 000 gråsälar i Östersjön, tillväxten verkar att avta i procent (7 % årligen under 2000-talet) men i faktiska tal ökar antalet sälar snabbt. I södra Östersjön har stammen ökat med över 20 % årligen de senaste åren, vilket innebär en förflyttning av gråsäl norrifrån. Vikaren är uppdelat i två eller flera delpopulationer. Den längst i norr överstiger 20 000 individer medan de söderut har ett klart lägre numerär. Tillväxten i norr är lägre än för gråsäl men har varit konstant positiv sedan räkningarna började i slutet av 1980-talet. Det finns även några mindre knubbsälpopulationer i södra Östersjön på uppemot sammanlagt 5 000 djur. Sannolikt kommer sälen fortsätta expandera söderut och in i innerskärgårdar, där de tidigare varit ovanliga. Denna situation skapar givetvis problem för ett redan hårt utsatt yrkes- och fritidsfiske i Östersjön. I en ny vetenskaplig publikation* av forskare från hela Östersjön slår man fast att i kustområdet för arter som lax, öring, sik, siklöja, gädda, abborre och gös är sälens konsumtion tillsammans med skarv väl så stor som människans uttag. Ser man på hela Östersjön så står dock människan för ett avsevärt större uttag av fisk speciellt sill och skarpsill men även torsk. Men med tanke på gråsälens expansion i södra Östersjön så kommer konkurrensen om torsk ändra sig speciellt i kustnära områden.”.

 
*Competition for the fish – fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds. (Sture Hansson)