Kategori

Nyheter

Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?

By | Nyheter

Bottentrålning är en orsak till att Östersjöns torskbestånd är i kris. Att stoppa bottentrålningen är en åtgärd som kan genomföras direkt och skulle ha stor påverkan på beståndens möjlighet att återhämta sig. Därför är det intressant att de flesta politiska partier under sommaren sagt att de vill verka för att EU stoppar bottentrålning av torsk i Östersjön.

Eftersom fiskepolitik är gemensam för EU, och fisket i Östersjön en fråga för de länder som fiskar där, så är ett ensidigt svenskt stopp för bottentrålning meningslöst. Det skulle inte ge Östersjöns torskbestånd någon möjlighet att återhämta sig. Istället handlar det alltså om att påverka beslutsprocessen i EU, något som många politiker hävdar är närmast omöjligt. Men ingenting är omöjligt för den som prövar.

Utövar landsbygdsministern någon politisk styrning av fiskefrågorna? Läser man svaret på en skriftlig fråga i riksdagen får man inte det intrycket: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/sveriges-ordforandeskap-i-baltfish_H5111518

Utan politisk styrning skapas ingen handlingskraft, istället kan fiskeförvaltningen fortsätta i samma banor. Det är den tjänstemannastyrda fiskepolitiken som inte kunnat agera och vidta åtgärder för ett torskbestånd i kris. Företrädare för BalticSea2020 skrev om detta i en debattartikel tidigare i somras: https://www.svd.se/sverige-kan-driva-pa-for-att-radda-torsken

Det finns fyra åtgärder som landsbygdsministern – och regeringen – omedelbart bör vidta om de menar allvar med att vilja rädda östersjötorsken:

För det första uppmanar kommissionen medlemsländerna till tidig dialog. Det är en utmärkt möjlighet för regeringen att ställa krav på drastiska åtgärder, bland annat stopp för bottentrålning av torsk i Östersjön.

För det andra bör regeringen, via lämplig myndighet, ställa krav på att Internationella havsforskningsrådets (ICES) rådgivning till EU kommissionen ändras så att verkningsfulla åtgärder kan vidtas när ett bestånd är på väg att kollapsa. Det är mycket liten skillnad på ICES rapporter idag och när torskbeståndet var 10 gånger större.

För det tredje bör regeringen instruera den svenska ordföranden i BALTFISH High Level Group att väcka frågan om ett drastiskt minskat fisketryck på torsk i Östersjön. Det kan ske genom ett stopp för bottentrålning så att beståndet får en chans att återhämta sig.

För det fjärde bör regeringen tala med kollegor i Polen, Danmark och Tyskland redan nu och vare sig vänta till ministermötet i oktober eller förlita sig på de rapporter från tjänstemän som kanske vill försvara nuvarande förvaltningssystem.


Höstens fiskepolitiska beslutsprocess

Slutet av augusti: BALTFISH lämnar sina synpunkter till kommissionen
Augusti/september: Kommissionen lämnar förslag till ministerrådet
Mitten oktober: Fiskeminstrarna beslutar om kvoter för 2019


Utskriftsvänlig version

Nytt avsnitt av Codcast:  Så räddar vi östersjötorsken

By | Nyheter | No Comments

Ett nytt avsnitt av Rädda östersjötorskens podcast Codcast – Direkt från Visby hamn under Almedalsveckan

Denna gång gästas Codcast av skådespelaren och kocken Per Morberg som berättar om varför han valt att engagera sig för att rädda östersjötorsken och Markus Lundgren från Sportfiskarna som berättar om varför östersjötorsken är så viktig för vårt kustnära fiske.

Dessutom får vi svar på en fråga som många ställer sig: Vad kan man som privatperson göra för att rädda östersjötorsken?

Medverkande i avsnittet:

  • Markus Lundgren, fiskevårdschef, Sportfiskarna
  • Per Morberg, kock, programledare, skådespelare och östersjötorsk-engagerad

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

Nytt avsnitt av Codcast – Tema bottentrålning

By | Nyheter | No Comments

Vad händer egentligen på bottentrålarna i Östersjön? Varför slängs miljoner döda östersjötorskar överbord varje år? Och hur var det nu med sälen, är det inte viktigare att fokusera på den istället för att få bort bottentrålarna?

Svaren på dessa frågor och mycket, mycket mer får du reda på i det nya avsnittet av Codcast – En podcast från Rädda Östersjötorsken.

Medverkande i avsnittet:

  • Folke Rydén, filmare och journalist
  • Jakob Granit, Generaldirektör, Havs- och Vattenmyndigheten
  • Emma Nohrén, riksdagsledamot, Miljöpartiet

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

 

Premiär för Rädda östersjötorskens Codcast – en podcast om östersjötorsken

By | Nyheter | No Comments

Under Almedalsveckan spelar Rädda Östersjötorsken in Codcast – en podcast om östersjötorsken. Under veckan möter författaren och frilansjournalisten Ola Wong en rad intressanta gäster för att diskutera hur vi kan rädda östersjöns viktigaste rovfisk.

Avsnitt 1: Torsk eller tiger – Vad betyder torsken för Östersjön? Och vad har vår egen östersjötorsk gemensamt med den indiska tigern?

Medverkande:

  • Per Larsson, professor vid Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet Kalmar
  • Johanna Kjellén Fox, projektledare på Naturskyddsföreningen, ansvarig för projektet Skyddat hav

Programledare: Ola Wong, författare och frilansjournalist

Fiskebrief nr 7: Vem har rätt till fisken

By | Nyheter

Fisket i Östersjön har problem. En orsak är att fångsterna av torsk bara är en tiondel av vad de varit tidigare decennier. Denna utveckling oroar också kommuner som vill ha levande kustsamhällen. När beståndet minskar tilltar kampen om den kvarvarande resursen. Vem har egentligen rätt till fisken? Är det storskaliga bottentrålare, de flesta från Västkusten? Är det småskaliga kustfiskare från den egna kommunen? Är det fritidsfiskare från hela landet?

Det svenska yrkesfisket får så mycket subventioner och bidrag att förvaltningskostnaderna motsvarar två tredjedelar av landningsvärdet. Vilka värden är det som samhället vill stödja och bevara? Landsbygds­minister Sven-Erik Bucht menar att fiskepolitiken ”…gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel”. Han har kanske rätt att fiskepolitiken gynnar den storskaliga fiskenäringen, men fel i övrigt.

Torskbeståndet är så illa ute att all östersjötorsk är rödlistad i WWF:s fiskguide. Sedan flera år har MSC-certifieringen dragits tillbaka. Östersjötorskens roll som livsmedel i Sverige är försumbar. Det mesta exporteras eller blir fiskmjöl.

BalticSea2020 har låtit Copenhagen Economics studera fisket i Öresund, där det sedan länge råder trålförbud och torskbeståndet därför är livskraftigt med torskar i alla storlekar. Med förbudet blomstrar både småskaligt fiske och fisketurism. Det småskaliga fisket sysselsätter 160 mindre båtar som med passiva redskap skapar ett landningsvärde på 36 miljoner danska kronor, varav hälften från torsk. Fisketurismen har lokala, direkta intäkter på ca 80 miljoner danska kronor. Det är alltså betydligt mer än de 30 miljoner kronor som är landningsvärdet för det svenska storskaliga torskfisket i Östersjön.

Rapporten visar också hur småskaligt yrkesfiske och fisketurism kompletterar varandra för att utveckla hamnar och annan service. Läs hela rapporten här.

BalticSea2020 anser att Östersjöns miljö behöver ett livskraftigt torskbestånd. För en återhämtning behövs ett stopp för bottentrålning. På sikt skulle detta leda till att torskarna blir stora och starka nog att sprida sig längs kusten och skapa förutsättningar för både småskaligt kustnära fiske och fisketurism.

En och en halv miljon svenskar fritidsfiskar varje år. Statistiska Centralbyrån beräknar att förädlingsvärdet av marin turism är ca 15 miljarder kronor i Östersjön. Vår rapport från Öresund visar att intäkterna från fisketurismen vida överstiger yrkesfiskets landningsvärde.

Det finns en stark trend och tydlig efterfrågan på lokalproducerade livsmedel, både från konsumenter, i handeln och på restauranger. Fiskepolitikens gynnande av storskaligt fiske med omfattande byråkrati och begränsande regler, försvårar för små­skaliga fiskare att kunna leverera trots stor efterfrågan.

Ett stopp för bottentrålning och prioritering av småskaligt torskfiske gynnar Östersjöns fiskare, kustsamhällen, fritidsfiskare och turister.


Utskriftsvänlig version

Men sälen då?

By | Nyheter
Vi på Rädda Östersjötorsken får många frågor och kommentarer angående sälen och skarvens påverkan på torskbeståndet i Östersjön. Sven-Gunnar Lunneryd som är forskare vid Institutionen för akvatiska resurser på Kustlaboratoriet, SLU, säger följande gällande sälens utveckling och påverkan på våra fiskbestånd:
 

Idag finns det ca 50 000 gråsälar i Östersjön, tillväxten verkar att avta i procent (7 % årligen under 2000-talet) men i faktiska tal ökar antalet sälar snabbt. I södra Östersjön har stammen ökat med över 20 % årligen de senaste åren, vilket innebär en förflyttning av gråsäl norrifrån. Vikaren är uppdelat i två eller flera delpopulationer. Den längst i norr överstiger 20 000 individer medan de söderut har ett klart lägre numerär. Tillväxten i norr är lägre än för gråsäl men har varit konstant positiv sedan räkningarna började i slutet av 1980-talet. Det finns även några mindre knubbsälpopulationer i södra Östersjön på uppemot sammanlagt 5 000 djur. Sannolikt kommer sälen fortsätta expandera söderut och in i innerskärgårdar, där de tidigare varit ovanliga. Denna situation skapar givetvis problem för ett redan hårt utsatt yrkes- och fritidsfiske i Östersjön. I en ny vetenskaplig publikation* av forskare från hela Östersjön slår man fast att i kustområdet för arter som lax, öring, sik, siklöja, gädda, abborre och gös är sälens konsumtion tillsammans med skarv väl så stor som människans uttag. Ser man på hela Östersjön så står dock människan för ett avsevärt större uttag av fisk speciellt sill och skarpsill men även torsk. Men med tanke på gråsälens expansion i södra Östersjön så kommer konkurrensen om torsk ändra sig speciellt i kustnära områden.”.

 
*Competition for the fish – fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds. (Sture Hansson)

Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön

By | Nyheter

ICES föreslår att torskkvoten för det östra beståndet begränsas till knappt 16.700 ton. Det är en minskning med närmare 40 procent från förra årets råd. För västra beståndet föreslår ICES ett mycket brett spann och överlåter till politikerna att fatta beslut.

Nästa års torskfiske i Östersjön regleras av en process i flera steg som slutar med att EUs fiskeministrar i höst beslutar om 2019 års kvoter för fisket. I går lämnade Internationella havsforskningsrådet (ICES) sina rekommendationer.

ICES råd går till olika intressenter som Baltfish, där samtliga östersjöstater deltar. Baltfish ger sedan sina kommenterar till EU-kommissionen som i sin tur lämnar ett förslag till fiskeministrarna, vilka fattar beslut om kvoterna. ICES förslag granskas även inom EU-kommissionens egna expertorgan.


EUs fiskeriförvaltning

Denna omfattande förvaltningsapparat med vetenskaplig expertis till sitt förfogande har tyvärr sedan länge misslyckats med att upprätthålla ett hållbart bestånd av östersjötorsk. Fångsterna har varierat över åren, men har minskat stadigt sedan mitten av 1990-talet och uppgick 2017 till bara 10 – 15 procent av tidigare fångstnivåer. En av de främsta orsakerna är att fiskeministrarna under 27 av de senaste 30 åren beslutat om väsentligt högre kvoter än ICES rekommenderat, medan beståndet successivt utarmats, se https://raddaostersjotorsken.se/2018/05/07/fiskebrief-5/.

Fiskeministrarna har bortsett från rådgivningen och beslutat om kvoter som bestånden inte tål. ICES bedömningar fokuserar också främst på beståndets antalsmässiga utveckling medan fiskens storlek, kondition och tillväxt ges mindre uppmärksamhet. Det omfattande administrativa systemet har misslyckats med att göra fisket efter östersjötorsk miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Både regering och opposition har sagt sig vara medvetna om hur utsatt östersjötorsken är, men påpekar bland annat i riksdagsdebatter att de följer ICES rådgivning och processen för att fastställa kvoterna. Politikerna gömmer sig alltså bakom ICES råd trots att de oftast inte följts.

Rådgivningen som ligger till grund för kvotbesluten bygger på ett antal kriterier för att fastställa fiskbeståndens status. För detta behöver torskarna åldersbestämmas. I dag är torskarna för små och långsamväxande för att de metoder som tidigare använts för åldersbestämning skall fungera. ICES konstaterar att man inte kunnat genomföra en traditionell analys. Men det är ingen hemlighet att fisken är i dålig kondition och att beståndet mest består av små fiskar.

Torskfångsterna har minskat katastrofalt. Med så många små och långsamväxande torskar riskerar vi en förändrad födoväv i Östersjön och att genetiska förändringar permanentar situationen. Det är dystert och beklagligt att ett mycket omfattande och dyrt system av vetenskapliga rekommendationer, tjänstemän inom EU och långa möten med fiske­ministrarna endast har resulterat i kvoter som tillåtit att man fiskat för mycket och på fel sätt.

Den förvaltningsmodell som används har inte fungerat för östersjötorsken. Det behövs drastiska åtgärder. BalticSea2020 menar att ett stopp för bottentrålning skulle ge torsken möjlighet att återhämta sig, då de större fiskar som trots allt finns skulle få större chans att överleva och fortplanta sig.


Utskriftsversion

WWF ger rött ljus till all torsk i Östersjön

By | Nyheter

Idag presenterar WWF sin årliga fiskguide som rådger konsumenter som vill göra medvetna val vid köp av fisk och skaldjur. I årets fiskguide är det bara tre av tretton fiskarter som får grönt ljus, och nu går trålad torsk från östra Östersjön från gult till rött ljus vilket gör att all östersjötorsk nu är rödlistad.

En rödlistning innebär att man ska låta bli att köpa fisken. I dag är det svårt som konsument att få tag på torsk från Östersjön, men rödlistningen belyser hur illa ställt det är med torskbeståndet.

Läs mer här

BalticSea2020: Bottentrålförbud gynnar samhällsekonomin

By | Nyheter

Småskaligt yrkesfiske och fritidsfiske skapar större värden tillsammans

En färsk rapport har kartlagt småskaligt torskfiske i Öresund, där trålförbud råder.
Det är BalticSea2020 som gett Copenhagen Economics i uppdrag att belysa fiskets ekonomi i Öresund. Till skillnad från övriga Östersjön är det förbjudet att tråla i Öresund sedan lång tid. Resultatet har blivit ett livskraftigt torskbestånd med stora fiskar av god kvalitet, som ger goda intäkter för både det småskaliga yrkesfisket och fisketurismen.

I Öresund sker yrkesfiske med mindre båtar och andra redskap än i resten av Östersjön. Totalt 160 mindre fartyg med fiskemetoder som till exempel garn tar upp skaldjur, sill och torsk, där torsken är den viktigaste fångsten.

Landningspriset bestäms av storlek och kvalitet. I Öresund var landningspriserna under 2017 dubbelt så höga jämfört med Östersjön. Intäkterna för Öresunds yrkesfiskare uppgår till 36 miljoner danska kronor. Det kan jämföras med intäkten från hela det svenska storskaliga torskfisket i Östersjön som uppgår till ca 30 miljoner svenska kronor.

Det finns stora samhällsekonomiska värden från fritids- och turistfisket som utnyttjar tjänster och produkter i kustnära samhällen. Fritidsfiskets konsumtion i Öresund uppskattas till ca 80 miljoner danska kronor.

Både småskaligt yrkesfiske och fisketurismen är i det trålfria Öresund livskraftiga verksamheter. Copenhagen Economics visar också med exempel hur yrkesfiske och fisketurism kompletterar varandra för att utveckla hamnar och annan service.

BalticSea2020 konstaterar att bottentrålningen av torsk i Östersjön, som utgör ca 5 procent av det svenska fisket, ger mycket små inkomster till fiskarna, begränsat ekonomiskt värde för kustsamhällena och ett obetydligt bidrag till livsmedelsförsörjningen.

Rapporten finns att läsa på https://raddaostersjotorsken.se/wp-content/uploads/the_value_of_the_fish_in_oresund.pdf


För ytterligare upplysning:

Conrad Stralka, verksamhetschef på BalticSea2020

Email: conrad.stralka@balticsea2020.org

Tel: 0707-50 23 31

Fiskebrief 5

By | Nyheter

Torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk. Därför är ett livskraftigt torskbestånd av stor betydelse för ekologi och miljö. Östersjötorsken är genetiskt unik och kan inte kan ersättas av torsk från andra områden. Östersjötorsken borde också kunna vara en hållbar resurs som god matfisk. Den skulle kunna ge sysselsättning till yrkesfiskare, fiskhandlare och restauranger i kustsamhällen.

Fångsterna av östersjötorsk har varierat under åren, men har sedan mitten av 1990-talet varit ständigt sjunkande för att 2017 motsvara bara 10-15 procent av de årliga fångsterna under 1960, -70 och 80-talet.

Från 1967 finns det data för det viktigaste, östra beståndet av östersjötorsk. Fångsterna ligger fram till 1978 mellan 100.000 och 200.000 ton årligen. Sedan ökade de, för att 1980 uppgå till 350.000 ton och stabilisera sig över 300.000 fram till toppnoteringen 400.000 ton 1984. Därefter sjönk fångsterna drastiskt och 1993 och 1994 fångades bara 50.000 ton, en minskning med nära 90 procent från toppåren tio år tidigare. I slutet av 1990-talet var fångsterna 100.000 för att sedan sjunka till 50.000 ton och de senaste åren fortsätta minska, ned till ca 30.000 ton. I år tycks fångsterna fortsätta minska med rekordlåga landningar.

De mycket stora fångsterna runt 1984 ska inte betraktas som ett normalår. En rad sammanfallande orsaker skapade sällsynt gynnsamma lek- och levnadsförhållanden för torsken.

Torskfisket regleras av EUs kvoter. Årets fångst ska överensstämma med den beslutade kvoten. Om kvoten överskrids har ett överfiske skett. När kvoterna underskrids innebär det att man inte kunnat fånga så mycket torsk som kvoten tillät, vilket tyder på att beståndet av fiskbar torsk i havet har överskattats. Efter fångsttopparna i mitten av 1980-talet underskreds kvoterna under flera år med nära 30 procent. Med undantag för några år i början av 2000-talet har kvoterna underskridits sedan 1995, de senaste fem åren med 30 till 50 procent.

Dessa siffror visar att kvoten regelmässigt satts högre än beståndet tål.

De kraftiga variationerna och den gradvisa minskningen förefaller ha försvårat både förvaltningen av torskbeståndet och diskussionen om det. Varje kvotminskning framställs som ett hot mot fiskets överlevnad, även om det på sikt blir ännu värre för fisket med för stora kvoter. Därför bortser man från alarmsignaler, trots att fångsterna har minskat till historiskt låga nivåer, som numera består nästan uteslutande av magra småtorskar av litet ekonomiskt värde.

Baltic Sea 2020 är övertygade om att den dominerande faktorn för de minskade torskbestånden i Östersjön är överfiske och att trålning som fiskemetod har en avgörande betydelse. Även andra orsaker till det minskande torskbeståndet diskuteras, som minskat saltvatteninflöde till Östersjön, övergödning, ökat antal sälar etc. Men oavsett övriga faktorers inverkan borde fokus riktas mot fiskets betydelse. Torskbeståndet i Östersjön har nått en så låg nivå att det krävs drastiska åtgärder.

Ett stopp för bottentrålning av torsk är en åtgärd, som skulle ge fler torskar möjlighet att växa sig stora, så att beståndet kan återhämta sig och förhoppningsvis börja sprida sig i hela Östersjön, till nytta för kustnära fiske och fritidsfiske.


Utskriftsversion

Fullständiga tabeller över kvoter och fångster finns på sid 17 – 19 i denna länk:

https://raddaostersjotorsken.se/wp-content/uploads/BS2020-siktsfrklaring-torsk-dec-2017-webb.pdf