Det finns nu en bred majoritet i riksdagen för kraftfulla åtgärder som kan skydda torsken i Östersjön. Men om svenska politiker vill göra en insats måste de engagera sig i EU:s processer. Vår nya miljöminister Isabella Lövin är insatt och får nu ett direkt ansvar för hur Sverige och EU uppnår målen för havsmiljön, skriver företrädare för BalticSea2020.
Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet.
Idag skriver BalticSea2020 på Svt Opinion om det skadliga i att det idag är näringsdepartementet som ansvarar för fiskepolitiken. Ur ekonomiskt perspektiv är fisket knappt en näring idag men den har stora effekter på havsmiljön. Det vore därför naturligt att det blev miljödepartementets ansvar.
”Fiskepolitiken har den senaste mandatperioden letts av näringsdepartementet och landsbygdsministern. Att i dagsläget se på fiskepolitiken som en “näring” är missvisande och förlegat. Det finns ca 800 yrkesfiskare i Sverige och landningsvärdet av deras fångster är ca en miljard kronor samtidigt som samhällets förvaltningskostnader uppgår till två tredjedelar av fångstvärdet.”
Miljöpartiets Emma Nohrén svarar idag på BalticSea2020s talesperson Conrad Stralkas debattartikel i UNT förra veckan, där han bland annat undrade om Isabella Lövin är lika nöjd med fiskekvoterna för östersjötorsk som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är.
Nohrén håller med om Stralkas problembeskrivning och skriver:
”Ohållbart fiske och kraftigt ökad konsumtion av fisk har lett till att havets liv har halverats de senaste 40 åren. Det visar en ny rapport från WWF. För att vända den utvecklingen behöver vi ha ett hållbart uttag av fisk och inte fiska mer än vad som hinner produceras. Det östra beståndet av torsk i Östersjön är ett tydligt exempel på att vi fortfarande inte fiskar på en hållbar nivå. Trots ansträngningar från Miljöpartiets och Sveriges sida sätts kvoterna för det östra beståndet kraftigt över den hållbara nivå som rekommenderas av forskarna. Detta görs år efter år.”
Däremot anser hon att MP har arbetat aktivt för ett hållbart fiske och menar att problemet ligger främst i andra EU-länder:
”Faktum är att det är en gemensam hållning från de flesta svenska partier att kvoterna som tilldelas inte ska vara större än det maximala hållbara uttaget. För Miljöpartiet är hållbart fiske dessutom en hjärtefråga som vi driver hårt. Succesivt har vi sett att alltfler fiskekvoter inom EU har hamnat på en nivå som är i linje med, eller åtminstone närmare, det maximalt hållbara uttaget. Det är dock fortfarande ett stort problem att de flesta andra medlemsländer – i synnerhet de med stark fiskenäring – ofta driver att kvoterna ska vara högre än maximalt hållbart uttag. ”
Slutligen menar Nohrén att Sverige ska vara stolt över sitt arbete för en hållbar fiskeripolitik men att det fortfarande finns mycket kvar att göra.
Idag skriver BalticSea2020 i Uppsala Nya Tidning med anledning av Buchts uttalanden kring de nyligen satta fiskekvoterna för östersjötorsken under 2018. Trots att kvoterna överstiger de vetenskapliga råden kring vad som är biologiskt hållbart sa Bucht i intervjuer efter EU-förhandlingarna att han var nöjd med kompromissen.
BalticSea2020 undra om vice statsminister Isabella Lövin (MP), som för tio år sedan skrev en bok om fiskepolitik där säger hon bland annat ”Varje torsk som fiskas lagligt i dag är en chansning från politikernas sida, där man med öppna ögon och med forskarnas klart uttalade varningar i öronen sätter torsken på spel för att rädda ett fåtal arbetstillfällen.” också är nöjd. Landsbygsdsministern är nöjd för att beslutet gynnar fiskenäringen, precis det som Isabella Lövin varnade för 2008.
”Torskbestånden har kollapsat både ekonomiskt och ekologiskt. Frågan om Östersjöns miljötillstånd har blivit en surdeg som våra beslutsfattare inte vet hur de ska hantera.”
Så skriver Anders Alm från WWF i ett inlägg om övergödningen i Östersjön på organisationens blogg. Alm pekar ut att de vetenskapliga råden för fiskekvoter inte följs och att det skadliga torskfisket får fortlöpa som ett stort hot mot havets framtid. Övergödningen av Östersjön har blivit värre i 15 av 17 utvärderade områden, visar en rapport som gjorts inför HELCOMs (Helsingforskonventionen, tidigare Östersjökonventionen) ministermöte 2018.
”Inför HELCOMs ministermöte nästa år behövs en kraftig ambitionshöjning och nya metoder för att vända den negativa trenden om Östersjöns miljötillstånd, för att rädda torsken och stoppa bottendöden. Klarar Sveriges regering av att återta ledartröjan och arbeta för höjd ambitionsnivå i övergödningsarbetet?” frågar sig Alm avslutningsvis.
Sveriges Radio P4 Uppland rapporterar att torsken i Östersjön ännu inte har återhämtad sig.
-Vi har fått ett bestånd av små dvärgliknande torskar som inte växer och är stationära. Tyvärr ser det sämre ut än vad vi har trott, berättar Conrad Stralka, verksamhetschef på Baltic Sea 2020 och talesperson för Rädda östersjötorsken till P4 Uppland.
På frågan om konsumenter borde sluta fiska torsk säger Conrad Stralka:
-Nej då. Vi borde framför allt se över hur vi fiskar torsken. Det finns goda exempel i Öresund där trålfiske är förbjudet och där har du ett bestånd med stora och små välmående individer.”
Stralka avslutar med en uppmaning till Sveriges torskkonsumenter:
-Det är viktigt att känna till att det finns ett problem med torskfisket i Östersjön och att vi måste göra något åt det. Bortser vi ifrån det kommer vi förlora en matresurs som lever i balans med miljön och har lite allmän påverkan – till skillnad från köttproduktion”
Länge såg det ljust ut för östersjötorsken, både för beståndet och på det politiska planet men under 2016 märkte yrkesfiskarna i Östersjön att det återigen blev allt svårare att få upp sina kvoter, skriver tidningen Ystad Allehanda. Conrad Stralka, verksamhetschef på BalticSea2020 menar att beståndet inte alls mår så bra som man tidigare trott.
-Man upptäckte att det är något som inte stämmer med östersjötorsken. Vi har många torskar men de som finns är för små
Stralka pekar ut en möjlig orsak:
-Vi försöker bland annat få fram siffror på hur många, och vilka båtar, som trålar i de östra delarna av Östersjön. Det mesta pekar på att det är Göteborgstrålare som går över till Östersjön och trålar och åker tillbaka igen, säger Conrad Stralka till Ystad Allehanda.
Sillfiske och kustnära fiske som existerar i exempelvis Simrishamn menar Conrad Stralka inte alls ger samma negativa påverkan på torskbeståndet som trålningen.
-Ett levande kustfiske är mycket mer värdefullt för en ort som Simrishamn med all den turism och arbetstillfällen det skulle innebära än två trålbåtar från Göteborg, avslutar Conrad Stralka.
Tidningen Folkbladet skriver i en nyligen publicerad artikel om hur situationen för torskbeståndet i Östersjön blivit allt mer akut. Flera år av överfiske har lett till att en av havets viktigaste rovfiskar nu är i kris.
-Ju mer vi satte oss in i frågan ju tråkigare upplevde vi situationen. Torsken blir mindre, magrare och fiskarna har idag svårt att få upp sina kvoter, säger Conrad Stralka verksamhetschef för BalticSea2020 till Folkbladet.
Vidare berättar fiskaren Björn Aronsson att det blivit svårare att leva på fisket som småskalig fiskare på grund av att torskbeståndet är i så dåligt skick.
I oktober kommer stiftelsen BalticSea2020 via det nya initiativet Rädda östersjötorsken att publicera en mer omfattande forskningsrapport som analyserar möjliga åtgärder för att rädda Östersjöns torskbestånd. Rapporten ska belysa vetenskapliga, ekonomiska, regulatoriska och samhälleliga frågor och fungera som möjligt beslutsunderlag för alla intressenter som kan bidra till att rädda östersjötorsken, skriver Folkbladet.
Svenska Dagbladet rapporterar att rovfiskar, till exempel östersjötorsken, kan motverka problemen med övergödning vid Östersjöns kuster. Det visar en ny studie av rovfiskarnas betydelse för ekosystemet som svenska och nederländska forskare har genomfört.
Forskare från Stockholms Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och nederländska Groningen Universitet har studerat hur rovfiskar och undervattensvegetation samverkar för att bidra till friskare vatten. Det är näringskedjor i totalt 32 vikar längs kusten mellan Östergötland och Uppsala som har studerats som en del i detta treåriga forskningsprojekt.
-Den här studien är viktig för både miljön och människan. Det är en av de första studierna i Östersjön som visar hur viktiga rovfiskar är för vattenkvaliteten. Den berör stora delar av Östersjön, och länder runt omkring den, säger Serena Donadi, forskare vid SLU.
Längs delar av Östersjökusten har beståndet av rovfiskar minskat de senaste årtiondena. Förutom att begränsa överfiske kan man hjälpa de stora rovfiskarna på traven genom att ge dem en bättre livsmiljö. Studien visar att ju mer rovfisk, desto mindre fintrådiga alger finns det i vattnet.
-Ett sätt är att återställa våtmarker i skärgården där fisken kan reproducera sig, och att minska föreningar och algblomning. Vegetationen och kustmiljon är viktigt för fiskens hälsa, den är beroende av sin omgivning, avslutar Serena Donadi, forskare vid SLU
Studien har publicerats i tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Torsken är en viktig art för balansen i havet. Nynäshamns-Posten uppmärksammar nu att BalticSea2020 lanserar en ny sajt i syfte att hjälpa Östersjötorsken, skriver Nynäshamns-Posten.
Enligt stiftelsen BalticSea2020 har många konsumenter och politiker felaktigt fått uppfattningen att torskbestånden i Östersjön har återhämtat sig – trots att de har minskat markant under flera år och att östersjötorsk i dag är ett sällsynt inslag i svenska fiskdiskar. Stiftelsen vill nu öka allmänhetens kunskap om det akuta hotet mot torsken, även kallad Östersjöns viktigaste rovfisk, och har därför startat sajten räddaöstersjötorsken.se i syftet att hjälpa Östersjöns torskbestånd.
– För att skydda det hållbara kustfisket måste vi återställa torskbeståndet i hela Östersjön
RäddaÖstersjötorsken.nu drivs av stiftelsen BalticSea2020. Du når redaktionen på redaktion@raddaostersjotorsken.se